Betänkandet Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81)

(Departementets diarienummer Ju2016/08502/L2)

Justitiekanslern ska vaka över tryck- och yttrandefriheten samt värna inte­gri­teten och rättssäkerheten i den offentliga verksamheten. I Justitiekans­lerns uppdrag ingår även att bevaka statens rätt och att medverka till att rättstillämpningen är effektiv och av hög kvalitet.

Genomgången av de förslag som läggs fram i betänkandet och de över­väg­an­den som görs där har skett med de utgångspunkter som Justitie­kanslern, utifrån sitt uppdrag, främst har att beakta.

En utgångspunkt för utredningen har varit att de lämnade förslagen ska leda till ett modernare, effektivare och mer rättssäkert utsökningsförfarande. Utifrån de iakttagelser Justitiekanslern har kunnat göra inom ramen för sin tillsyns- och skaderegleringsverksamhet kan det konstateras att dagens utsökningsrättsliga reglering i många avseenden är föråldrad och svåröver­skådlig. Som framhålls på flera ställen i betänkandet har detta bl.a. lett till att den faktiska tillämpningen i många avseenden bygger på principer och ställningstaganden som endast framgår av praxis eller av Kronofogde­myndig­hetens interna handledningar och andra styrdokument. Det säger sig självt att en sådan ordning kan vålla problem såväl för den som har att tillämpa regelverket som för borgenärer och gäldenärer som berörs av tillämpningen.

Mot angiven bakgrund är det angeläget att en reformering av det utsökni­ngsrättsliga regelverket kommer till stånd. De förslag som lämnats är enligt Justitiekanslerns bedömning i allt väsentligt väl underbyggda och ägnade att bidra till en sådan modernisering och effektivisering som eftersträvats, utan att ge avkall på rimliga rättssäkerhetskrav.  

När det specifikt gäller förslaget om att lagfästa proportionalitetsprincipen (avsnitt 4.3.12 i betänkandet) bedömer Justitiekanslern, utifrån iakttagelser som gjorts bl.a. vid inspektioner av Kronofogdemyndigheten under senare år, i och för sig att verksamheten redan nu lever upp till de krav som följer av principen så som den kommit att uttolkas bl.a. av Europadomstolen i fallet Rousk. Det är dock fråga om en grundläggande rättsstatlig princip av stor betydelse, inte minst i rättssäkerhetshänseende, för den exekutions­rättsliga verksamheten. Det finns därför starka skäl som talar för att prin­cipen ska komma till direkt uttryck i lag på sätt som föreslagits av utred­ningen. Enligt Justitiekanslern är det därför angeläget att förslaget genom­förs i denna del.

De förslag som lämnats grundas på ett gediget utredningsarbete och framstår genomgående som väl genomtänkta. Det kan dock konstateras att utred­ningen, till följd av den begränsade tid som stått till dess förfogande, har tvingats lämna flera frågor som aktualiserats under utredningsarbetet öppna. Därvid har det i flera fall framhållits att dessa frågor bör analyseras vidare i andra sammanhang. För att få till stånd ett sådant modernt och effektivt utsökningsförfarande som eftersträvas är det viktigt att frågor där utred­ningen pekat på ett fortsatt utredningsbehov också blir föremål för fortsatta överväganden. Bland de frågor där utredningen har pekat på ett fortsatt utredningsbehov finns det, med de utgångspunkter som Justitiekanslern främst har att beakta, anledning att lyfta fram frågan om Kronofogde­myndig­hetens borgenärsuppdrag ska tas bort (avsnitt 4.3.6), frågan om det allmänna fortsatt ska undantas från skyldighet att ersätta skada som orsakats genom verkställigheten (avsnitt 4.3.9) och frågan om statens ansvar för förrättningskostnader (avsnitt 11.2.2) som särskilt angelägna att utreda vidare. Även frågan om företrädesordning vid löneutmätning (avsnitt 8.4.7) bör utredas vidare i särskild ordning.