Remissyttrande över promemorian Kameraövervakningslagen och möjligheterna att använda drönare för berättigade ändamål (Ju2016/09129/L6)
Utgångspunkter
Justitiekanslern ska vaka över tryck- och yttrandefriheten samt värna integriteten och rättssäkerheten i den offentliga verksamheten. I Justitiekanslerns uppdrag ingår även att bevaka statens rätt och att medverka till att rättstillämpningen är effektiv och av hög kvalitet.
Genomgången av de förslag som läggs fram i betänkandet och de överväganden som görs där har skett med de utgångspunkter som Justitiekanslern, utifrån sitt uppdrag, främst har att beakta.
Den aktuella promemorian
Högsta förvaltningsdomstolen klargjorde den 21 oktober 2016 att kameror som monteras på drönare utgör övervakningskameror som kräver tillstånd enligt kameraövervakningslagen (HFD 2016 ref. 71 I). Därefter har regeringen på kort tid tagit fram den nu aktuella promemorian, i vilken föreslås att kameror på drönare från och med den 1 augusti 2017 ska undantas från kameraövervakningslagens tillämpningsområde. Istället ska personuppgiftslagens s.k. missbruksregel vara tillämplig. Enligt promemorian syftar förslaget till att kamerautrustade drönare, med ett bibehållet integritetsskydd, ska kunna användas för ”berättigade ändamål”.
De överväganden som presenteras till grund för förslaget är kortfattade. Någon tydlig redogörelse lämnas inte beträffande vilka berättigade ändamål som idag, på grund av kameraövervakningslagens tillståndskrav, inte bedöms kunna tillgodoses. Inte heller finns det i promemorian någon mer utförlig analys kring vad som kommer att gälla i integritetsskyddshänseende om förslaget genomförs (hur ska personuppgiftslagens missbruksregel uppfattas och tillämpas i dessa sammanhang?).
För att det ska gå att bedöma om förslaget är godtagbart ur integritetssynpunkt krävs enligt Justitiekanslern att det presenteras mer utförliga överväganden i de nämnda hänseendena.
Till detta kommer följande.
På regeringens uppdrag utreder för närvarande en särskild utredare vissa frågor om kameraövervakning (Utredningen om kameraövervakning – brottsbekämpning och integritetsskydd, Ju 2015:14). Utredningen ska analysera hur kameraövervakningslagen bör anpassas till den nya EU-rättsliga dataskyddsreglering som träder ikraft våren 2018. I uppdraget ingår också uttryckligen att undersöka kameraövervakningslagens förhållande till användning av ny teknik, såsom till exempel kamerautrustade drönare, och ta ställning till om åtgärder behövs. Utredningen inledde sitt arbete under 2015 och ska redovisa sitt uppdrag den 15 juni 2017.
I promemorian nämns utredningen, men det framhålls att en ny reglering som bygger på utredningens förslag troligtvis inte kan träda ikraft förrän våren 2018 och att det är angeläget att det finns goda möjligheter att använda kamerautrustade drönare för berättigade ändamål innan dess.
Det framstår för Justitiekanslern, i avsaknad av särskilda skäl, inte som ändamålsenligt att genom en lagändring på ett begränsat underlag föregå den tillsatta utredningen i den aktuella frågan. Något tydligt sådant skäl har inte presenterats i promemorian.
Sammanfattningsvis kan Justitiekanslern inte på nu tillgängligt underlag tillstyrka promemorians förslag.
Avslutningsvis kan följande nämnas. Vid utformandet av detta remissvar har Justitiekanslern, i det absoluta slutskedet, fått del av Datainspektionens remissyttrande över promemorian. Det som Datainspektionen anför där stärker Justitiekanslern i de uppfattningar som uttryckts ovan. Om regeringen överväger att gå vidare med förslaget måste rimligen ett underlag tas fram som innehåller en utförlig analys beträffande de synpunkter och invändningar som framförs av inspektionen.