Kritik mot hur Alvesta kommun har handlagt en begäran om utlämnande av allmän handling

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern riktar kritik mot handläggningen vid Alvesta kommun av en begäran att få ta del av en allmän handling eftersom sökanden varken informerats om möjligheten att få myndighetens prövning av att inte lämna ut den begärda handlingen eller, trots en uttrycklig begäran om detta, fått ett skriftligt överklagbart beslut.

Ärendet

Bakgrund

Förvaltningen för samhällsplanering inom Alvesta kommun mottog en muntlig anmälan där det framfördes klagomål på sophanteringen på en fastighet. Den tjänsteman som tog emot samtalet gjorde en anteckning i ärendesystemet och ett ärende angående klagomål på nedskräpning inleddes.

RL begärde i ett e-postmeddelande till kommunen den 12 juni 2015 att få veta namnet på den som hade gjort anmälan. Den 15 juni 2015 meddelade enhetschefen på Förvaltningen för samhällsplanering att klagomålet låg som arbetsmaterial i diariesystemet och att förvaltningen därför inte skulle lämna ut några handlingar. I ett e-postmeddelande samma dag begärde RL ett formellt beslut i utlämnandefrågan som han kunde överklaga. Enhetschefen på Förvaltningen för samhällsplanering gav den 18 juni 2015 beskedet att ett beslut i, såsom det får förstås, ärendet som hade inletts med anledning av klagomålet om nedskräpning skulle fattas senare och att RL skulle delges detta beslut.

Anmälan till Justitiekanslern och utredningen här

RL har i en anmälan till Justitiekanslern den 13 augusti 2015 framfört klagomål mot att Alvesta kommun inte fattade något överklagbart beslut med anledning av hans begäran att ta del av handlingar. Enligt RL bör kommunen kritiseras för sitt agerande och Justitiekanslern bör förelägga kommunen att vidta rättelse.

Alvesta kommun har yttrat sig och anfört i huvudsak följande.  Den handling som begärdes ut är enligt kommunens bedömning inte att betrakta som en allmän handling eftersom den inte är inkommen till kommunen eller upprättad enligt 2 kap. 6 och 7 §§ tryckfrihetsförordningen. Kommunen medger att RL borde ha fått en överklagandehänvisning. 

Justitiekanslerns bedömning

Enligt 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen, TF, ska varje svensk medborgare ha rätt att ta del av allmänna handlingar. I 2 kap. 3 § TF förklaras att med handling förstås exempelvis en framställning i skrift och att en handling är allmän om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet. Vissa undantag från bestämmelserna om när en handling ska anses inkommen eller upprättad finns i 2 kap. 8-11 §§ TF.

Enligt 2 kap. 15 § första stycket TF har en sökande som fått avslag på sin begäran att få ta del av en handling rätt att föra talan mot beslutet. I 6 kap. 7 § första stycket 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, förtydligas att en enskild får överklaga ett beslut av en myndighet att inte lämna ut en handling till den enskilde. Ett sådant beslut överklagas till kammarrätt (6 kap. 8 § OSL).

Av OSL framgår hur prövningen av en begäran om utlämnande av allmän handling ska gå till. Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och den enskilde begär myndighetens prövning. Den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas. Detta följer av bestämmelserna i 6 kap. 3 § OSL.

Den enhetschef som handlagt RL:s begäran har underlåtit att informera RL om möjligheten att få myndighetens prövning av utlämnandet. Vidare har kommunen trots en uttrycklig begäran om detta inte fattat ett beslut om utlämnandet av handlingen. Kommunen har därmed brutit mot vad som åligger kommunen enligt OSL. Detta ska föranleda kritik.

Justitiekanslern konstaterar också att det av Alvesta kommuns yttrande inte framgår om kommunen, med anledning av ärendet här, har vidtagit några åtgärder för att tillmötesgå RL:s begäran om att få ett överklagbart beslut. Justitiekanslern förutsätter att detta kommer att ske omgående om så inte redan har skett.

Avslutningsvis ska sägas att Justitiekanslern inom ramen för sin tillsynsverksamhet enligt lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn inte har befogenhet att förelägga en myndighet eller dess anställda att agera på ett visst sätt. RL:s yrkande om att Alvesta kommun ska föreläggas att vidta rättelse föranleder därför ingen vidare åtgärd från Justitiekanslerns sida.