Anspråk enligt frihetsberövandelagen - förbudet mot dubbel lagföring och dubbla straff (ne bis in idem)

Justitiekanslerns beslut

Ersättning ska utgå för lidande med 45 000 kronor. Ersättning ska betalas ut av Justitiekanslern.

Bakgrund

AJ har av Skatteverket påförts skattetillägg och han har därefter åtalats och dömts för grovt skattebrott. Det utdömda fängelsestraffet har avtjänats genom intensivövervakning, IÖV. Efter att resning beviljats har brottmålsdomen undanröjts och åtalet avvisats (jfr NJA 2013 s. 502 och NJA 2013 s. 746).

Justitiekanslern har den 31 mars 2015 meddelat ett principbeslut avseende möjlighet till ersättning enligt frihetsberövandelagen i ett fall som motsvarar detta (JK dnr 8203-13-40).

Anspråk m.m.

AJ har begärt ersättning för lidande enligt Justitiekanslerns praxis och upplyst om att ett beslut om näringsförbud har upphävts.

Justitiekanslern har tagit del av Vänersborgs tingsrätts dom den 14 maj 2009 i mål nr B 1731-08 samt beslut av Hovrätten för västra Sverige den 1 april 2014 i mål Ö 1775-14. Justitiekanslern har även tagit del av Kriminalvårdens beslut om intensivövervakning den 7 december 2009 och Kriminalvårdens strafftidsbeslut den 11 januari 2010.

Vid bestämmande av frihetsberövandets längd har Justitiekanslern utgått från Kriminalvårdens uppgift om tidigaste dag för villkorlig frigivning.

Justitiekanslerns bedömning

Lidande

AJ har verkställt fängelsestraff under tiden den 11 januari – 11 maj 2010. Domen som låg till grund för det fängelsestraff AJ har verkställt är undanröjd och åtalet mot honom har avvisats. AJ är berättigad till ersättning enligt frihetsberövandelagen.

Med utgångspunkt i att lidandeersättningen ska uppskattas efter omständigheterna i varje enskilt fall anser Justitiekanslern att AJ bör ersättas med 45 000 kr avseende frihetsberövandet under perioden 11 januari – 11 maj 2010. Vid bestämmande av ersättningsnivån har Justitiekanslern beaktat att AJ inte har avtjänat det utdömda fängelsestraffet på anstalt.

Övrigt

Näringsförbud är inte en sådan tvångsåtgärd vars följder kan ersättas enligt frihetsberövandelagen (jfr 4 §). AJ:s begäran om ersättning enligt den lagen för skada hänförlig till näringsförbudet ska således avslås.

För det fall AJ:s begäran ska tolkas på så sätt att den avser ersättning även på annan grund kan följande framhållas.

AJ har genom en utvidgad rätt till resning, som kommit till stånd med beaktande av Europakonventionen, fått tillgång till ett rättsmedel mot den ursprungliga domen. Detta – tillsammans med ersättningen som AJ får enligt frihetsberövandelagen – medför att en eventuell överträdelse av Europakonventionen i hans fall med god marginal har gottgjorts. Förutsättningar för någon ytterligare ersättning för lidande eller kränkning föreligger således inte. AJ har heller inte visat att han har orsakats någon ren förmögenhetsskada som kan knytas till en eventuell konventionsöverträdelse (jfr t.ex. Justitiekanslerns beslut den 31 mars 2015 i 6528-13-40).