Justitiekanslern meddelar ett vitesföreläggande mot ett programföretag som vid upprepade tillfällen, i strid med 5 kap. 2 § radio- och TV-lagen, sänt ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär på sådana tider och på sådant sätt att det har funnits en betydande risk för att barn kunnat se dem

Justitiekanslerns beslut

1. Justitiekanslern förelägger C More Entertainment AB vid vite av tvåhundratusen (200 000) kr att inte mellan klockslagen 06.00 – 21.00 sända program med sådana våldsskildringar som beskrivs på s. 1–2 i detta beslut eller andra våldsskildringar av jämförligt ingående och verklighetstrogen karaktär vilka omfattas av 5 kap. 2 § radio- och TV-lagen.

2. Föreläggandet gäller under ett år från dagen för detta beslut.

Ärendet

Granskningsnämnden för radio och TV har till Justitiekanslern överlämnat en anmälan enligt 16 kap. 2 § tredje stycket radio- och TV-lagen (2010:696). Av anmälan framgår att nämnden i ett beslut den 30 mars 2015 funnit att sändningar i C More Series av två olika avsnitt ut tv-serien The Leftovers skett i strid med bestämmelsen i 5 kap. 2 § radio- och TV-lagen, eftersom scener med närgånget och i vissa fall mycket verklighetstroget våld sänts när det funnits en betydande risk för att barn kunde se sändningarna. Avsnitten sändes den 13 oktober 2014 respektive 16 oktober 2014, i båda fallen med start kl. 17.00.

I granskningsnämndens beslut beskrivs innehållet i de aktuella sändningarna på följande sätt.

The Leftovers, C More Series 2014-10-13, kl. 17.00

Avsnittet innehöll bland annan en scen där flera maskerade personer kidnappade en kvinna. De drog in henne i skogen och tejpade fast henne vid ett träd. Därefter kastade de stora stenar mot hennes ansikte. Kvinnan bad dem upprepade gånger att sluta. Kvinnans ansikte visades i närbild. Hon blödde kraftigt från ansiktet och huvudet. Senare i avsnittet var flera personer ute i skogen för att leta efter den kidnappade kvinnan. De hittade henne död, fasttejpad vid trädet.

The Leftovers, C More Series 2014-10-16, kl. 17.00

Avsnittet innehöll bland annat en scen där en bunden kvinna utsattes för ett mordförsök genom att en plastpåse drogs över hennes huvud. Hon kippade efter andan. Samtidigt slogs två män bredvid henne. En av männen försökte rädda hennes liv. Vidare innehöll avsnittet en scen där en kvinna begick självmord genom att hugga sig själv i halsen med en glasskärva. En man sprang fram och försökte hejda kvinnan. Han drog ut glasskärvan från hennes strupe och försökte stoppa blodet som forsade.

Granskningsnämndens bedömde sändningarna enligt följande.

[De aktuella avsnitten av The Leftovers] innehöll enligt granskningsnämnden scener med närgånget och i vissa fall mycket verklighetstroget våld som kunde verka skrämmande för barn. Med hänsyn till detta borde de aktuella avsnitten inte ha sänts före klockan 21.00. Sändningarna av de aktuella avsnitten strider därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Nämnden anser vidare att det våld som förekom i de avsnitt av The Leftoverssom sändes den 13 oktober 2014 och den 16 oktober 2014 var av sådant slag att det faller under bestämmelsen i 5 kap. 2 § radio- och tv-lagen. Med hänsyn till sändningstiden var risken för att barn skulle kunna se avsnitten stor och så betydande att sändningarna enligt nämnden står i strid med bestämmelsen. Nämnden ska därför anmäla de aktuella sändningarna till JK.

Programföretag och tillhandahållare av de aktuella kanalerna är C More Entertainment AB (C More). C More har beretts tillfälle att yttra sig över granskningsnämndens anmälan hit och anfört följande.

C More har gjort en bedömning igen av sändningarna av The Leftovers den 13 oktober 2014 (avsnitt 5) och den 16 oktober 2014 (avsnitt 8) som nu är föremål för JKs granskning. C More medger att avsnitten innehåller ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär i den mening som avses i 5 kap. 2 § radio- och tv-lagen.

Så snart Granskningsnämnden initierat sin granskning av sändningarna av the Leftovers upphörde C More med att visa serien klockan 17.00. C More är angelägen att följa Granskningsnämndens och JK:s beslut.

För att sändningarna ska anses strida mot 5 kap 2 § radio- och tv-lagen krävs även att de skett på sådant sätt att det funnits en betydande risk att barn har kunnat se programmen. Härvid ska beaktas att C Mores sändningar dels är krypterade och därför inte allmänt tillgängliga för envar, dels att det dessutom i de flesta set-top-boxar som används på marknaden finns en s.k. "parental-funktion". Denna funktion gör det enkelt för innehavaren av abonnemanget, som alltid måste vara över 18 år, att "låsa" C Mores kanaler så att de inte kan ses med mindre än att tittaren "låser upp" set-top-boxen med hjälp av en unik pin-kod. C More Series, den kanal som Leftovers sändes på, sänder inget barninnehåll överhuvudtaget utan enbart program för vuxna. Det finns därför ingen anledning för en barnfamilj att inte blockera C More Series.

C More menar att denna möjlighet att enkelt blockera C More Series för barn har relevans för bedömningen huruvida tv-programmen ifråga sänts "på sådant sätt" att det har funnits en betydande risk för att barn har kunnat se dem. Det förhållandet att en tv-kanal blockeras innebär att det inte finns någon betydande risk att barn kan se programmen som sänds på tv-kanalen.

I Granskningsnämndens beslut […] har myndigheten inte bedömt det förhållandet att C More Series mycket enkelt kan blockeras för barn i de hushåll som abonnerar på C Mores kanaler. Vid en samlade bedömningen ska den allmänna tillgängligheten av sändningarna beaktas. C Mores uppfattning är att möjligheten att mycket enkelt blockera C More Series för barn och det förhållandet att det inte finns någon anledning att inte blockera kanalen, eftersom den inte sänder något barninnehåll, bör påverka den allmänna tillgängligheten av sändningarna.

Justitiekanslern har tagit del av de i ärendet aktuella programmen.

Ramen för Justitiekanslerns prövning

I 5 kap. 2 § radio- och tv-lagen stadgas bl.a. att program med ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär som sänds i tv inte får sändas under sådan tid och på sådant sätt att det finns en betydande risk för att barn kan se programmen, om det inte av särskilda skäl ändå är försvarligt.

Enligt 16 kap. 1 § radio- och tv-lagen övervakar Justitiekanslern genom granskning i efterhand om program som har sänts i tv eller tillhandahållits i beställ-tv innehåller våldsskildringar i strid med 5 kap. 2 § samma lag. 

Granskningsnämnden övervakar, enligt 16 kap. 2 § första stycket radio- och tv-lagen, genom granskning i efterhand om program som har sänts i tv eller tillhandahållits i beställ-tv står i överensstämmelse med denna lag och de programrelaterade villkor som kan gälla för sändningarna. Enligt tredje stycket ska granskningsnämnden, om den finner att en sändning innehåller  våldsskildringar i strid med 5 kap. 2 §, göra en anmälan om detta till Justitiekanslern.

Enligt 17 kap. 13 § radio- och tv-lagen får Justitiekanslern, om någon vid upprepade tillfällen sänder bl.a. våldsskildringar i tv på tider och sätt som avses i 5 kap. 2 §, förelägga denne att inte på nytt sända sådana program på tider och på sådant sätt att det finns en betydande risk för att barn kan se programmen. Föreläggandet får förenas med vite.

Justitiekanslerns bedömning 

Vid prövningen av om ett föreläggande enligt 17 kap. 13 § radio- och TV-lagen ska utfärdas har Justitiekanslern till att börja med att göra en själv-ständig prövning av om det aktuella avsnitten ut tv-serien The Leftovers kan anses innehålla ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär enligt 5 kap. 2 § samma lag.

Med ”ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär” avses skildringar som upplevs som realistiska av åskådarna eller som på något annat sätt har en övertygande verkan. Vidare avses skildringar som är detaljerade, antingen genom att man ser våldet i närbild eller genom att det är fråga om långa eller upprepade sekvenser (se prop. 2009/10:115 s. 286, jämförd med prop. 1995/96:160 s. 94 f., prop. 1986/87:151 s. 95 f. och prop. 1980/81:176 s. 14). 

Med uttrycket ”på sådant sätt” i 5 kap. 2 § radio- och tv-lagen indikeras att det är av betydelse för överträdelsebedömningen om den sändande låtit kryptera sändningen. Att krypteringen får betydelse innebär dock inte att en betal-tv-kanal med krypterade sändningar kan sända program innehållande grovt våld på bästa sändningstid utan att riskera att bryta mot bestämmelsen. I stället får en samlad bedömning göras av det skadliga innehåll som sändningen har, vid vilken tidpunkt sändningen har skett samt den allmänna tillgängligheten av sändningen, d.v.s. om den är krypterad. Ytterligare omständigheter som bör beaktas kan vara hur många gånger programmet har sänts och i vilka sammanhang detta har skett (se prop. 1995/96:160 s. 96).

Bestämmelsen innebär inte att det måste visas att ett barn i en viss ålder faktiskt har sett ett program som misstänks vara oförenligt med bestämmelsen, utan det får beaktas med hänsyn till tiden för sändningen om det finns en betydande risk för att en viss ålderskategori av barn tittar på tv just då (prop. 1995/96:160 s. 97).

Justitiekanslern delar Granskningsnämndens bedömningar att avsnitten ur tv-serien The Leftovers innehåller ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär i den mening som avses i 5 kap. 2 § radio- och TV-lagen.

Vad gäller frågan om programmen har visats under sådan tid och på sådant sätt att det har funnits en betydande risk för att barn har kunnat se det gör Justitiekanslern följande bedömning.

Såvitt framgår i ärendet har vart och ett av de aktuella avsnitten ur The Leftovers vid ett tillfälle sänts med start kl. 17.00. Den aktuella C More-kanalen är visserligen en krypterad betalkanal, vilket innebär att endast de hushåll som aktivt har valt att abonnera på kanalen har tillgång till den. Det är emellertid ett stort antal hushåll som har gjort detta val och som därmed har tillgång till kanalen. Enbart den omständigheten att kanalen är krypterade innebär inte i sig att sändningarna skett på ett sådant sätt att det inte funnits en betydande risk för att barn har kunnat se programmen (jfr JK:s beslut den 3 september 2013, dnr 3322-13-34). Med hänsyn härtill samt med beaktande av sändningarnas innehåll och den tidpunkt då programmen har sänts bedömer Justitiekanslern att de får anses ha sänts under sådan tid och på sådant sätt att det har funnits en betydande risk att barn har kunnat se dem. Inte heller kan det av särskilda skäl anses ha varit försvarligt att visa de aktuella programmen på aktuell tid. Det som C More anfört om att prenumeranter med vissa typer av s.k. set-top-boxar har möjlighet att genom ett aktivt val begränsa hushållets åtkomlighet till kanalen kan inte föranleda någon annan bedömning.

Frågan är då om det finns skäl att utfärda ett föreläggande mot C More i enlighet med 17 kap. 13 § radio- och TV-lagen.

För att ett föreläggande ska kunna utfärdas krävs att programföretaget vid upprepade tillfällen sänder våldsskildringar eller pornografiska bilder i tv på tider som avses i 5 kap. 2 § radio- och TV-lagen. Med ”upprepade” avses att det i vart fall ska vara fråga om mer än en överträdelse av samma art och att ett visst tidsmässigt samband mellan överträdelserna finns (se prop. 1995/96:160 s. 140).

Justitiekanslern utfärdade den 3 september 2013 ett föreläggande enligt radio- och tv-lagen, enligt vilket C More vid vite av 200 000 kr förbjöds att sända vissa typer av våldsskildringar (dnr 3322-13-34). Föreläggandet var giltigt under ett från dagen för beslutet. Utfärdandet föranleddes av att C More vid två olika tillfällen under februari 2013 hade sänt program med våldsskildringar av ingående och verklighetstrogen karaktär på tid och sätt som medförde att det funnits betydande risk för att barn kunde se sändningarna. Dessförinnan hade Justitiekanslern också i två beslut under 2012 funnit att C More visat program med våldsskildringar i strid med bestämmelsen i 5 kap. 2 § radio- och TV-lagen (dnr 8588-11-34 och 6599-12-34).

De aktuella avsnitten av The Leftovers sändes mindre än två månader efter att det nämnda vitesföreläggandet hade upphört att gälla. Förutsättningar för att meddela ett nytt föreläggande enligt 17 kap. 13 § radio- och TV-lagen föreligger således. Mot den nämnda bakgrunden måste ett sådant föreläggande också – trots att C More gett uttryck för en angelägenhet att följa Granskningsnämndens och Justitiekanslerns beslut – anses påkallat.

Av motiven till radio- och TV-lagen framgår att ett vitesföreläggande av det aktuella slaget måste utformas så att den ansvarige får klart för sig vad som krävs för att vitet inte ska dömas ut. Det är alltså inte tillräckligt att vitesföreläggandet endast hänvisar till själva förbudet i lagen mot att sända våldsframställningar. Föreläggandet får emellertid samtidigt inte vara så preciserat att det strider mot censurförbudet och andra hindrande åtgärder i yttrandefrihetsgrundlagen, t.ex. så att sändningar av ett visst programinslag förbjuds (se prop. 1995/96:160 s. 140 f.).

Vitesföreläggandet mot C More bör, med beaktande av bl.a. de återgivna motivuttalandena, avgränsas till att omfatta sådana våldsskildringar som behandlas i detta beslut samt våldsskildringar av jämförligt närgången och verklighetstrogen karaktär. Eftersom det får anses föreligga en betydande risk att barn kan se program som sänds på C Mores kanaler mellan kl. 06.00 och 21.00, bör föreläggandet innebära att de aktuella våldsskildringarna inte får sändas mellan dessa klockslag. Föreläggandet ska förenas med vite och ska gälla under ett år från dagen för detta beslut.

Justitiekanslerns beslut får inte överklagas, se 19 § förordningen (1975:1345) med instruktion för Justitiekanslern.