Justitiekanslern har avslagit en begäran om att Justitiekanslern ska ta över handläggningen av en förundersökning om brott mot tystnadsplikt

Justitiekanslerns beslut

Begäran om att Justitiekanslern ska överta ärendet avslås.

Ärendet

Advokaten AA har varit ombud för ett antal bolag i ett ärende angående konkurrensskadeavgift. Den 26 januari 2015 polisanmälde Konkurrensverket AA för brott mot tystnadsplikt under påstående att AA hade lämnat ut uppgifter i strid med ett förbehållsbeslut meddelat enligt 10 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Förundersökningen leds f.n. av kammaråklagarenBB, City åklagarkammare i Stockholm. Konkurrensverket skickade även en kopia av polisanmälan till Sveriges Advokatsamfund, som öppnade ett ärende rörande fråga om upptagande av ett disciplinärende mot AA.

Advokaten CC har som ombud för AA begärt att Justitiekanslern ska överta förundersökningen.

Justitiekanslerns bedömning

Av 10 kap. 4 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen framgår att när en myndighet enligt 3 § har lämnat en sekretessbelagd uppgift till ex. ett ombud får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja denna. Genom ett sådant förbehåll uppstår en tystnadsplikt. Om den som förbehållet riktar sig mot inte följer villkoren i förbehållet kan ansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken komma i fråga.

Enligt 8 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken är en advokat skyldig att förtiga vad han får kännedom om i sin yrkesutövning när god advokatsed kräver detta. Även överträdelser av denna tystnadsplikt kan beivras enligt vad som föreskrivs i 20 kap. 3 § brottsbalken om brott mot tystnadsplikt.

Brott mot advokaters tystnadsplikt enligt 8 kap. 4 § rättegångsbalken får enligt 8 kap. 7 § sista stycket samma balk inte åtalas av någon annan än Justitiekanslern. Åtal får väckas endast om det är påkallat från allmän synpunkt. Ingripanden i disciplinär ordning är det normala sättet att beivra en advokats brott mot denna tystnadsplikt. För att betona det straffrättsliga förfarandets undantagskaraktär har Justitiekanslern getts en exklusiv kompetens att besluta om åtal. Justitiekanslerns exklusiva kompetens omfattar dock just åtalsfrågan. Något hinder för polis eller allmän åklagare att inleda förundersökning finns inte.

I nu aktuellt fall avser ärendet – såvitt framkommit – ett ifrågasatt brott mot en tystnadsplikt som uppkommit genom ett förbehållsbeslut enligt 10 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen. När det gäller brott mot annan tystnadsplikt än den i 8 kap. 4 § rättegångsbalken är Justitiekanslern inte behörig åklagare. Sådana ärenden ska handläggas av polis och allmän åklagare och det ankommer på allmän åklagare att besluta om ett ev. åtal. Förutsättningar för Justitiekanslern att överta ärendet saknas således och begäran därom ska avslås. 

Justitiekanslern noterar – utan ställningstagande i sak – att det framgår av omständigheterna i ärendet att Sveriges Advokatsamfund, vars disciplinnämnd enligt 8 kap. 6 § rättegångsbalken utövar tillsyn över advokatväsendet, är informerade om Konkurrensverkets polisanmälan och dess innehåll.