Justitiekanslern meddelar ett vitesföreläggande mot ett programföretag som vid upprepade tillfällen, i strid med 5 kap. 2 § radio- och TV-lagen, sänt ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär på sådana tider och på sådant sätt att det har funnits en betydande risk för att barn kunnat se dem.

Justitiekanslerns beslut

1. Justitiekanslern förelägger C More Entertainment AB vid vite av två-hundratusen (200 000) kr att inte mellan klockslagen 06.00 - 21.00 sända program med sådana våldsskildringar som beskrivs på s. 1-3 i detta beslut eller andra våldsskildringar av jämförligt ingående och verklighetstrogen karaktär vilka omfattas av 5 kap. 2 § radio- och TV-lagen.

2. Föreläggandet gäller under ett år från dagen för detta beslut.

Ärendet

Bakgrund

Granskningsnämnden för radio och TV har till Justitiekanslern överlämnat en anmälan enligt 16 kap. 2 § tredje stycket radio- och TV-lagen (2010:696). Av anmälan framgår att nämnden i beslut den 13 maj 2013 funnit att sändningen av ett avsnitt ut tv-serien Banshee den 23 februari 2013 kl. 15.00 – 16.00 i C More Series, respektive sändningen av filmen Let me in den 20 februari 2013 kl. 18.05 – 20.00 i C More Hits, strider mot bestämmelsen i 5 kap. 2 § radio- och TV-lagen genom att scener med närgånget och verklighetstroget våld sändes när det fanns en betydande risk för att barn kunde se sändningarna.

I granskningsnämndens beslut beskrivs innehållet i de aktuella sändningarna på följande sätt.

Banshee

Med start kl. 15.00 sändes den amerikanska tv-serien som handlade om den nyligen frigivna fången Lucas Hood som antog rollen som sheriff i en liten stad vid namn Banshee som låg i ett Amishbefolkat område i Pennsylvania. Det aktuella avsnittet [avsnitt 6 ur tv-seriens första säsong; Justitiekanslerns anm.] innehöll flera scener då Lucas Hood mindes olika händelser från sin tid i fängelset.

Bland annat förekom olika scener där kraftiga slag och sparkar utdelades. Vidare förekom en scen där Lucas Hood blev kraftigt misshandlad av flera män i fängelset. En man som kallades för ”Albinon” tog fram en rakkniv och stack den i ryggen på Lucas och skar kniven längs med Lucas rygg. Vidare förekom en scen där Lucas Hood attackerade Albinons pojkvän med ett spetsigt föremål. Han stack in det spetsiga föremålet i pojkvännens mun och skar upp hans kind och stack honom därefter minst tre gånger i kinden.

I en scen konfronterade Albinon Lucas Hood. Han tvingade Lucas Hood att genomföra oralsex. Albinon höll rakkniven i sin högra hand. Lucas Hood tvekade men närmade sig Albinons könsorgan. Han greppade tag om Albinons rakkniv och skar honom i skrevet (detta visades inte i bild). Albinon skrek och man fick se blod som rann ner på golvet. Albinon drog upp sina byxor. Samtidigt tog Lucas Hood rakkniven och skar Albinon över buken. Albinon slog till Lucas Hood och brottade ner honom. Lucas Hood skar Albinon flera gånger med kniven, i ansiktet, över armen och buken. Albinon tog stryptag på Lucas Hood som kämpade emot. Lucas Hood tog tag om Albinons huvud och stack in tummarna i hans ögon. Albinon skrek och ställde sig upp. Lucas Hood tog stryptag om honom och Albinon försökte slå sig fri. När Albinon svimmat av drog Lucas Hood fram en skivstång med vikter på vardera sidan. Han la Albinon så att halsen låg över skivstången. Därefter tog han upp en stor vikt, höjde den över huvudet och slog den i huvudet på Albinon (detta visades inte i bild). En närbild på Albinons huvud visades.

[…]

Let me in

Let me in var en amerikansk långfilm som handlade om en ung pojke (Owen) som blev kär i en flicka (Abby) som var vampyr. Abby gav pojken styrkan att stå emot de killar i skolan som mobbade honom. För att överleva var Abby dungen att dricka blod från människor. Filmen var mörk och utspelade sig under vintern 1983 i Los Alamos, New Mexico, USA.

Filmen innehöll bland annat en scen där en man som tog hand om Abby (beskyddaren) hängde upp en yngre man i benen i ett träd. Det var mörkt men beskyddaren hade en lampa med sig. Mannen hängde upp och ner och beskyddaren ställde en plastbehållare under hans huvud. Därefter tog han fram en kniv och skar halsen av mannen. Blodet forsade ner i plastbehållaren. Vidare innehöll filmen en scen där Abby attackerade en man i en gångtunnel. Mannen skrek och föll blodig i ansiktet till marken. Abbey sög blod från hans hals och bröt därefter nacken på mannen. Det förekom även en scen där Abby bet en kvinna i halsen och slet av ett stycke hud och en scen där beskyddaren hällde flytande syra över ansiktet. I slutet av filmen förekom en scen där Owen tvingades ner under vattenytan i en pool av flera killar. När Owen befann sig under vattenytan hördes skrik ovanför och något tryckte ner killarna under vattnet. Ett avslitet huvud föll ner i vattnet framför Owen. Owen stack upp sitt huvud ovanför vattenytan. Skrik hördes i bakgrunden sedan blev det tyst. Man såg ett par blodiga fötter vid Owens huvud. Owen tittade upp. Det var blod i poolen och i området runt omkring.

I inledningen av filmen visades en triangel i bildens övre vänstra hörn. I triangeln stod det "+15".

Granskningsnämndens gjorde följande bedömningar.

Sändningen av Banshee

Det aktuella avsnittet av Banshee innehöll scener med närgånget och mycket verklighetstroget våld. Med hänsyn till det våld som förekom i det aktuella avsnittet borde det inte ha sänts före kl. 21.00. Sändningen av det aktuella avsnittet av serien Banshee strider därför mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft.

Nämnden anser vidare att det våld som förekom i det aktuella avsnittet av Banshee var av sådant slag att det faller under bestämmelsen i 5 kap. 2 § radio- och tv-lagen. Med hänsyn till sändningstiden var risken för att barn skulle kunna se filmen stor och så betydande att sändningen enligt nämnden står i strid med bestämmelsen. Nämnden ska därför anmäla den aktuella sändningen till JK.

[…]

Sändningen av Let me in

Granskningsnämnden konstaterar att den aktuella filmen innehöll flertal obehagliga och våldsamma scener som kunde verka skämmande för barn. Mot den bakgrunden borde den inte ha sänts före kl. 21.00. Sändningen av filmen strider därmed mot bestämmelsen om televisionens särskilda genomslagskraft i sändningstillståndet.

Även om flera scener hade övernaturliga inslag så anser nämnden att i synnerhet scenerna där Abby attackerade och bet personer och scenen där beskyddaren skar halsen av en man innehöll våldsskildringar av närgången och verkligbetstrogen karaktär. Med hänsyn till sändningstiden var risken för att barn skulle kunna se de aktuella scenerna stor och så betydande att sändningen enligt nämnden står i strid med bestämmelsen om våldsskildringar i 5 kap. 2 § radio- och tv-lagen. Nämnden ska därför anmäla den aktuella sändningen till JK.

Programföretag och tillhandahållare av de aktuella kanalerna är C More Entertainment AB (C More). C More har beretts tillfälle att yttra sig över granskningsnämndens anmälan hit och anfört följande.

Tv-serien Banshee produceras av det amerikanska företaget Home Box Office (HBO), som också bl.a. producerat tv-serierna Sopranos, Sex and the city, Girls, Game of Thrones, the Wire m.fl. Samtliga dessa tv-serier har också visats i bl.a. SVT och finns tillgängliga för en svensk publik i ett flertal tjänster för nedladdning och s.k. "streaming" på begäran på internet.

Filmen Let me in är en amerikansk film baserad på den svenske författaren John Ajvide Lindqvists bok "Låt den rätte komma in" och har tidigare visats i svensk tv.

C Mores filmtjänst C More Film är en så kallad premium betal-tv-tjänst som består av 10 linjära filmkanaler och ett tillhörande programbibliotek där innehållet i de linjära kanalerna tillsammans med ett omfattande bibliotek av ytterligare filmer och tv-serier finns tillgängligt.

Innehållet är krypterat och således bara tillgängligt för tittare som tecknat ett särskilt abonnemang för att få tillgång till materialet. Abonnemang på C More Film säljs för 99 kr i månaden och uppåt. Tjänsten är helt fri från reklam och finansieras således uteslutande av abonnemangsavgifter. Alla som abonnerar på tjänsten måste vara minst 18 år gamla. I abonnemanget ingår tillgång till både linjära kanaler och programbibliotek, men omfattningen av innehållet kan variera något beroende på vilken distributör abonnenten har valt.

C More Film finns tillgänglig via ett antal olika distributörer och distributionsplattformar, inklusive såväl de mer traditionella tv-plattformarna som satellit, kabel, iptv och marknät samt nyare plattformar som internet och mobila nätverk. Tjänsten kan till sitt innehåll liknas med andra tjänster såsom t.ex. Viasat Film, som distribueras via Viaplay, och Netflix.

Det är en mycket stor efterfrågan på tjänster av C More Films typ och konkurrensen mellan tjänsterna är hård. Ett av de viktigaste konkurrensmedlen är innehållet. Det mest populära innehållet är filmer och serier som fått ett stort internationellt genomslag, ofta producerade i USA. Under de senaste åren har det funnits en klar tendens till ökning av förekomsten av våldsamma inslag i de mest populära filmerna och tv-serierna. Det är samtidigt för att få tillgång till innehåll av det här slaget som abonnenterna är beredda att betala det relativt höga abonnemangskostnaden, vilken i sin tur gör det möjligt att finansiera och driva tjänsten.

De som bestämmer sig för att abonnera på en tjänst av C More Films typ och betala abonnemangsavgiften förväntar sig också att innehållet är tillgängligt vid olika tidpunkterför att de ska kunna ta del av det när det passar dem. Detta innebär bl.a. att det är viktigt för tjänsteleverantörerna att erbjuda ett programbibliotek där programmen finns tillgängliga för konsumtion på begäran. Men det innebär också att det är nödvändigt att erbjuda många alternativa tidpunkterför abonnenterna att ta del av programmen på de linjära kanalerna. Det är inte tillräckligt att visa populära filmer och tv-serier efter kl. 21.00 på kvällarna utan kanalerna måste programläggas med populära filmer och tv-serier dygnet runt.

Eftersom de mest populära programmen, enligt vad som sagts ovan, ofta innehåller våldsamma inslag så kan det inträffa att program med våldsamma inslag kommer att behöva sändas även dagtid, likväl som att de finns tillgängliga i programbiblioteket under alla tider på dygnet Annars är det knappast möjligt att tillhandahålla en kommersiellt gångbar tjänst av det här slaget.

Tillsammans med de ovan nämnda konkurrerande tjänsterna och några ytterligare tjänster, så utgör C More Film också ett lagligt alternativ till den utbredda piratverksamheten beträffande filmer och tv-serier. Det rör sig dels om internetsajter där innehållet olovligen finns tillgängligt för nedladdning, dels om sajter där det olovligen streamas till användarna. När innehållet olovligen tillgängliggörs gratis på dessa piratsajter så sker det utan att upphovsmännen får betalt och det skadar det upphovsrättsligasystemet. Detta leder till stor skada för samhället i stort och kan på sikt innebära ett betydligt fattigare kulturutbud. Ur detta perspektiv är det naturligtvis viktigt att de lagliga alternativen tillåts verka nå kommersiellt gångbara premisser.

Sammanfattningsvis menar C More att tjänster som C More Film, som sänds krypterat, utan reklam och mot betalning och riktar sig till en publik som är speciellt intresserad av kommersiellt framgångsrika tv-serier och filmer av svenska och utländska producenter inte kan bedömas på samma sätt som de breda fri-tv-kanalerna som t.ex. SVT och TV4 enligt de relevanta bestämmelserna när det gäller våldsskildringar.

Justitiekanslern har tagit del av de i ärendet aktuella programmen.

Ramen för Justitiekanslerns prövning

I 5 kap. 2 § radio- och TV-lagen stadgas bl.a. att program med ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär som sänds i tv inte får sändas under sådan tid och på sådant sätt att det finns en betydande risk för att barn kan se programmen, om det inte av särskilda skäl ändå är försvarligt.

Enligt 16 kap. 1 § radio- och TV-lagen övervakar Justitiekanslern genom granskning i efterhand om program som har sänts i tv eller tillhandahållits i beställ-tv innehåller bl.a. våldsskildringar i strid med 5 kap. 2 § samma lag.

Granskningsnämnden övervakar, enligt 16 kap. 2 § första stycket radio- och TV-lagen, genom granskning i efterhand om program som bl.a. har sänts i tv eller tillhandahållits i beställ-tv står i överensstämmelse med denna lag och de programrelaterade villkor som kan gälla för sändningarna. Enligt tredje stycket ska Granskningsnämnden, om den finner att en sändning innehåller bl.a. våldsskildringar i strid med 5 kap. 2 §, göra en anmälan om detta till Justitiekanslern.

Enligt 17 kap. 13 § radio- och TV-lagen får Justitiekanslern, om någon vid upprepade tillfällen sänder bl.a. våldsskildringar i tv på tider och sätt som avses i 5 kap. 2 § samma lag, förelägga honom eller henne att inte på nytt sända sådana program på tider och på sådant sätt att det finns en betydande risk för att barn kan se programmen. Föreläggandet får förenas med vite.

Justitiekanslerns bedömning

Vid prövningen av om ett föreläggande enligt 17 kap. 13 § radio- och TV-lagen ska utfärdas har Justitiekanslern till att börja med att göra en självständig prövning av om det aktuella avsnittet ur tv-serien Banshee respektive filmen Let me in kan anses innehålla ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär enligt 5 kap. 2 § samma lag.

I förarbetena till den gällande radio- och TV-lagen (jfr bl.a. prop. 2009/10:115, s. 286) hänvisas till förarbetena till den gamla radio- och TV-lagen. Dessa äldre förarbetsuttalanden har alltså alltjämt rättslig relevans. Av dessa förarbeten framgår att med ”ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär” avses skildringar som upplevs som realistiska av åskådarna eller som på något annat sätt har en övertygande verkan. Vidare avses skildringar som är detaljerade, antingen genom att man ser våldet i närbild eller genom att det är fråga om långa eller upprepade sekvenser (prop. 1995/96:160 s. 94 f., prop. 1986/87:151 s. 95 f. och prop. 1980/81:176 s. 14).

I förarbetena anges vidare att uttrycket ”på sådant sätt” i 6 kap. 2 § i den nu upphävda radio- och TV-lagen (motsvarar 5 kap. 2 § i den nu gällande radio- och TV-lagen) indikerar att det är av betydelse om den sändande låtit kryptera sändningen. Att krypteringen får betydelse innebär dock inte, sägs det i förarbetena, att en betal-TV-kanal med krypterade sändningar kan sända program innehållande bl.a. grovt våld på bästa sändningstid utan att riskera att bryta mot bestämmelsen. I stället får en samlad bedömning göras av det skadliga innehåll som sändningen har, vid vilken tidpunkt sändningen har skett samt den allmänna tillgängligheten av sändningen, d.v.s. om den är krypterad. Ytterligare omständigheter som bör beaktas kan vara hur många gånger programmet har sänts och även i vilket sammanhang detta har skett (se ang. detta prop. 1995/96:160 s. 96).

Bestämmelsen innebär inte att det måste visas att ett barn i en viss ålder faktiskt har sett ett program som misstänks vara oförenligt med bestämmelsen, utan det får beaktas med hänsyn till tiden för sändningen om det finns en betydande risk för att en viss ålderskategori av barn tittar på TV just då (prop. 1995/96:160 s. 97).

Justitiekanslern delar Granskningsnämndens bedömningar att avsnittet ur tv-serien Banshee och filmen Let me in innehåller ingående våldsskildringar av verklighetstrogen karaktär i den mening som avses i 5 kap. 2 § radio- och TV-lagen.

Vad gäller frågan om programmen har visats under sådan tid och på sådant sätt att det har funnits en betydande risk för att barn har kunnat se det gör Justitiekanslern följande bedömning.

Såvitt framgår i ärendet har avsnittet ut tv-serien Banshee sänds vid ett till-fälle den 23 februari 2013 med start kl. 15.00, och filmen Let me in vid ett tillfälle den 20 februari 2013 med start kl. 18.05. De aktuella C More kanalerna är visserligen krypterade betalkanaler, vilket innebär att endast de hushåll som aktivt har valt att abonnera på kanalerna har tillgång till dem. Det är emellertid ett stort antal hushåll som har gjort detta val och som därmed har tillgång till kanalerna. Enbart den omständigheten att kanalerna är krypterade innebär inte i sig att sändningarna skett på ett sådant sätt att det inte funnits en betydande risk för att barn har kunnat se programmen (jfr JK:s beslut den 7 februari 2011 i dnr 6757-09-31 och den 4 oktober 2012 i dnr 6599-12-34). Med hänsyn härtill samt med beaktande av sändningarnas innehåll och den tidpunkt då programmen har sänts bedömer Justitiekanslern att de får anses ha sänts under sådan tid och på sådant sätt att det har funnits en betydande risk att barn har kunnat se dem. Inte heller kan det av särskilda skäl anses ha varit försvarligt att visa de aktuella programmen på dessa tider. De kommersiella skäl som C More anfört till stöd för att programmen visats på de aktuella tiderna kan inte föranleda någon annan bedömning.

Frågan är då om det finns skäl att utfärda ett föreläggande mot C More i enlighet med 17 kap. 13 § radio- och TV-lagen.

För att ett föreläggande ska kunna utfärdas krävs att programföretaget vid upprepade tillfällen sänder våldsskildringar eller pornografiska bilder i tv på tider som avses i 5 kap. 2 § radio- och TV-lagen. Med ”upprepade” avses att det i vart fall ska vara fråga om mer än en överträdelse av samma art och att ett visst tidsmässigt samband mellan överträdelserna finns (se prop. 1995/96:160 s. 140).

I ett beslut den 19 januari 2012 (dnr 8588-11-34) fann Justitiekanslern att C More i strid med bestämmelsen i 5 kap. 2 § radio- och TV-lagen visat filmen The Expendables vid ett tillfälle den 22 december 2011. Justitiekanslern fann dock inte skäl att vidta någon åtgärd i ärendet bl.a. mot bakgrund av att sändningen tycktes ha varit resultatet av ett misstag och att bolaget uppgett att filmen fortsättningsvis inte skulle komma att visas under dagtid. Därefter, i det ovan nämnda beslutet av den 4 oktober 2012 (dnr 6599-12-34), fann Justitiekanslern att C More i strid med den nämnda bestämmelsen i radio- och TV-lagen visat filmen Gränsen vid ett tillfälle den 16 juni 2012. Justitiekanslern konstaterade – eftersom bolaget vid två tillfällen med tidsmässigt samband överträtt bestämmelsen i 5 kap. 2 § radio- och TV-lagen – att det var möjligt för Justitiekanslern att utfärda ett föreläggande mot bolaget. Något föreläggande utfärdades dock inte eftersom Justitiekanslern utgick från att bolaget skulle komma att följa de riktlinjer som angetts genom Granskningsnämndens och Justitiekanslerns beslut i ärendet, och sålunda bedömde att det inte förelåg någon påtaglig risk att bolaget skulle fortsätta att överträda den aktuella bestämmelsen.

Det kan mot den nämnda bakgrunden och med hänsyn till att C More på nytt vid två tillfällen har sänt program i strid med 5 kap. 2 § radio- och TV-lagen konstateras att det finns förutsättningar för att meddela ett föreläggande enligt 17 kap. 13 § radio- och TV-lagen. Med beaktande av vad C More har anfört i ärendet får det också anses stå klart att ett sådant föreläggande är påkallat.

Av motiven till radio- och TV-lagen framgår att ett vitesföreläggande av det aktuella slaget måste utformas så att den ansvarige får klart för sig vad som krävs för att vitet inte ska dömas ut. Det är alltså inte tillräckligt att vitesföreläggandet endast hänvisar till själva förbudet i lagen mot att sända våldsframställningar. Föreläggandet får emellertid samtidigt inte vara så preciserat att det strider mot censurförbudet och andra hindrande åtgärder i yttrandefrihetsgrundlagen, t.ex. så att sändningar av ett visst programinslag förbjuds (se prop. 1995/96:160 s. 140 f.).

Vitesföreläggandet mot C More bör, med beaktande av bl.a. de återgivna motivuttalandena, avgränsas till att omfatta sådana våldsskildringar som behandlas i detta beslut samt våldsskildringar av jämförligt närgången och verklighetstrogen karaktär. Eftersom det får anses föreligga en betydande risk att barn kan se program som sänds på C Mores kanaler mellan kl. 06.00 och 21.00, bör föreläggandet innebära att de aktuella våldsskildringarna inte får sändas mellan dessa klockslag.

Föreläggandet ska förenas med vite och ska gälla under ett år från dagen för detta beslut.

Justitiekanslerns beslut får inte överklagas (se 19 § förordningen [1975:1345] med instruktion för Justitiekanslern).