Grundlagsskydd enligt 1 kap. 9 § YGL har ansetts föreligga för redaktionellt material som publicerats på en webbplats med utgivningsbevis oaktat att det finns möjlighet att lämna s.k. läsarkommentarer på webbplatsen vilka inte förhandsgranskas innan de läggs ut

Justitiekanslerns beslut 

Justitiekanslern inleder inte förundersökning. 

Ärendet 

En anmälare har gjort gällande att han utsatts för förtal i en artikel med rubriken Hovrätten dömde [N-E.H] för ”hets mot folkgrupp” som publicerats på www.nordfront.se. I artikeln anges bl.a. att anmälaren ”är en stalker som förföljer nationalister och som har polisanmält minst fem nationalister.”

Justitiekanslern har från Myndigheten för radio och tv inhämtat uppgift om att utgivningsbevis har utfärdats för webbplatsen.

Justitiekanslerns bedömning

Innehållet på en webbplats på Internet faller som huvudregel utanför såväl tryckfrihetsförordningens som yttrandefrihetsgrundlagens (YGL) tillämpningsområde. Enligt den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § YGL är emellertid  grundlagens föreskrifter om radioprogram tillämpliga också när en redaktion för en tryckt periodisk skrift eller för radioprogram eller vissa andra närmare angivna massmedieföretag med hjälp av elektromagnetiska vågor på särskild begäran tillhandahåller upplysningar direkt ur en databas vars innehåll inte kan ändras av mottagaren. Databasregeln gäller också för annan som har utgivningsbevis från Myndigheten för radio och tv för sin verksamhet.

Databasen www.nordfront.se har ett utgivningsbevis och omfattas därmed som utgångspunkt av grundlagsskyddet enligt 1 kap. 9 § YGL. Det anmälda yttrandet avser redaktionellt material och kan inte ändras av mottagaren. Den omständigheten att det är möjligt att i anslutning till artikeln lämna läsarkommentarer, vilka inte förhandsgranskas av redaktionen, innebär inte att grundlagsskyddet för det redaktionella materialet bortfaller eftersom det materialet och läsarkommentarerna hålls åtskilda på ett tillräckligt tydligt sätt på webbplatsen. Det ankommer således på Justitiekanslern att ta ställning till anmälan.

Brottet förtal får enligt 5 kap. 5 § första stycket brottsbalken inte åtalas av någon annan än målsäganden, dvs. den som har blivit utsatt för förtalet (enskilt åtal). Om målsäganden, med ett här inte aktuellt undantag, har angett brottet till åtal får dock detta åtalas av åklagare om åtal av särskilda skäl anses påkallat från allmän synpunkt (allmänt åtal).

Av förarbetena till bestämmelsen framgår att allmänt åtal är avsett att förekomma endast i undantagsfall. Oavsett om det i detta fall skulle föreligga ett förtalsbrott eller inte, framgår det inte av utredningen att det finns några sådana särskilda skäl som från allmän synpunkt motiverar ett ingripande genom allmänt åtal. Förundersökning ska därför inte inledas.