Skadeståndsanspråk mot staten med anledning av uppgifter som anslagits på en tingsrätts digitala uppropslista

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern tillerkänner JB ersättning med 5 000 kr och uppdrar åt Domstolsverket att se till att beloppet betalas ut till honom.

Ärendet

Bakgrund

Den 18-20 september 2011 gav Åklagarmyndigheten, City åklagarkammare i Stockholm, in framställningar till Stockholms tingsrätt med begäran om förordnande av offentlig försvarare, enligt 24 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, för fyra personer. En av dessa var JB. Tingsrätten förordnade offentliga försvarare för samtliga fyra unga och registrering av namn och personuppgifter skedde i det målhanteringssystem (VERA) som används av Sveriges domstolar.

Den 21 september 2011 gav åklagaren in häktningsframställningar beträffande tre av ungdomarna, dock inte JB. Samma dag hölls häktningsförhandling i tingsrättens lokaler beträffande dessa tre personer. Inför häktningsförhandlingen anslogs i tingsrättens lokaler på en digital uppropslista uppgift om parterna i målet. Bl.a. angavs på uppropslistan JB:s namn. Uppgifterna till uppropslistan hade hämtats elektroniskt från VERA.

Dagen efter häktningsförhandlingen, dvs. den 22 september 2011, meddelade åklagaren tingsrätten att förundersökningen mot JB hade lagts ner och begärde att målet skulle skrivas av i den delen. Sedan tingsrätten den 26 september 2011 hade fått in en kostnadsräkning från försvararen avskrev tingsrätten samma dag målet mot JB.

Anspråk

JB har begärt ersättning av staten med 10 000 kr för kränkning.  

Till stöd för sitt anspråk har han anfört i huvudsak följande. När tingsrätten anslog hans namn offentligt på uppropslistan var han varken misstänkt eller föremål för häktningsframställan. Genom tingsrättens agerande utpekades han som brottslig eller i vart fall som misstänkt för ett allvarligt brott vilket innebär en allvarlig kränkning av hans ära. Det fanns över huvud taget inte någon anledning för tingsrätten att anslå hans namn. Med ett minimum av eftertanke och/eller ändamålsenliga instruktioner hade det inträffade kunnat undvikas. Frånvaron av eftertanke och/eller ändamålsenliga instruktioner är försumlig. – Uppgifterna på anslagstavlan noterades av ett antal personer varav flera hörde av sig till familjen för en förklaring. Det kan hållas för visst att uppgifterna därutöver har noterats av ytterligare personer som inte gett sig till känna. Det finns endast en JB i Sverige.

Utredning

Stockholms tingsrätt, lagmannen, har i ett yttrande till Justitiekanslern anfört i huvudsak följande. Det finns skäl att beklaga det inträffade och tingsrättens rutiner har setts över i syfte att undvika liknande situationer i framtiden. Det har emellertid inte förekommit något i tingsrättens handläggning som skulle kunna innefatta fel eller försummelse vid myndighetsutövning i skadeståndslagens mening. Att tingsrätten har hanterat JB:s personuppgifter på ett sådant sätt att man felaktigt kunnat få uppfattningen att han var föremål för en häktningsframställan skulle dock kunna anses strida mot bestämmelsen i 9 § första stycket b) personuppgiftslagen (1998:204) (PUL). För att en åtgärd ska strida mot god sed torde dock krävas att det finns någon form av etablerad ordning som det sker en avvikelse från. Det är tveksamt om denna förutsättning är uppfylld i detta fall. Med hänsyn härtill och till att någon annan avvikelse från PUL:s krav inte kan konstateras saknas grund för att utge skadestånd enligt denna lag.

JB har kommenterat yttrandet. Han har därvid vidhållit sitt anspråk och har anfört i huvudsak följande. Enligt lag ska personuppgifter hanteras korrekt och med försiktighet. Någon ”etablerad ordning” utöver det som lagen lägger fast erfordras därmed inte, utan endast ett minimum av övervägande vilket alltså redan följer av lag. – Problemet med de automatiskt genererade uppropslistorna har varit känt sedan en längre tid. Det har förekommit officiella samråd mellan åklagarväsendet och Sveriges Domstolar utan att missförhållandet har åtgärdats. Hade så skett hade JB rimligen undgått att kränkas på det sätt som har skett. Underlåtenheten adderar till den försumlighet som läggs tingsrätten till last.

Till stöd för sitt anspråk har JB åberopat minnesanteckningar från ett samverkansmöte den 15 mars 2011 mellan Sveriges Domstolar och Åklagarmyndigheten. Av dessa framgår att man vid mötet från åklagarhåll ställt frågan huruvida det finns möjlighet att justera i VERA så att det på uppropslistor står ”korrekt tilltalad och korrekt brottsrubricering” och att närvarande lagmän uppgett att detta går och ska göras samt att en påminnelse härom kan läggas ut på Sveriges Domstolars intranät.

Aktuell lagstiftning

Att tingsrätten ska upprätta uppropslistor framgår av 25 § första stycket i förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion. Av bestämmelsen framgår att tingsrätten för varje dag då det hålls sammanträde för huvudförhandling eller andra sammanträden ska upprättas en förteckning över de mål och ärenden som har utsatts till förhandling – uppropslista.

Enligt 3 kap. 2 § 1 skadeståndslagen (1972:207) ska staten ersätta person-skada, sakskada och ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet som staten svarar för. Enligt 3 kap. 2 § 2 jämförd med 2 kap. 3 § skadeståndslagen kan skadestånd också utgå för kränkning som någon drabbas av till följd av att vederbörande har utsatts för vissa typiskt sett integritetskränkande brott.

I 1 kap. 1 § skadeståndslagen anges att bestämmelserna om skadestånd i den lagen ska tillämpas endast om inte annat är särskilt föreskrivet.

Vid behandling av personuppgifter tillämpas PUL. Vid behandling av personuppgifter i tingsrätternas rättsskipande och rättsvårdande verksamhet gäller även förordningen (2001:639) om registerföring m.m. vid allmänna domstolar med hjälp av automatiserad behandling, vilken beträffande bl.a. rätt till skadestånd hänvisar till PUL. Bestämmelserna i dessa författningar har alltså företräde framför skadeståndslagen.

Enligt 5 § PUL gäller lagen för sådan behandling av personuppgifter som helt eller delvis är automatiserad. Det har i detta fall – genom registreringen av JB:s personuppgifter i tingsrättens målhanteringssystem VERA – varit fråga om en automatiserad behandling av personuppgifter. Anspråket ska därför i första hand prövas utifrån bestämmelserna i PUL och den nämnda förordningen.

I 9 § PUL uppställs vissa grundläggande krav på behandlingen av person-uppgifter. Enligt 9 § första stycket b) ska den personuppgiftsansvarige se till att personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed. Enligt 9 § första stycket g) ska den personuppgiftsansvarige se till att de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är nödvändigt, aktuella.

48 § PUL ålägger den personuppgiftsansvarige att ersätta den registrerade för skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling av personuppgifter i strid med lagen har orsakat. Bestämmelsen föreskriver ett strikt ansvar för den personuppgiftsansvarige.

Justitiekanslerns bedömning

Den i ärendet aktuella uppropslistan härrör från tingsrättens verksamhetsregister och ingår i tingsrättens strukturerade material. Enligt huvudregeln i PUL:s hanteringsregler får personuppgifter behandlas bara om den registrerade lämnat sitt samtycke till behandlingen. Även utan samtycke får personuppgifter behandlas om det är nödvändigt för att uppfylla vissa angivna syften. Tingsrättsinstruktionens krav på uppropslistor har sin grund i att dessa fyller en praktisk funktion men de har också betydelse för den offentlighet som föreskrivs för förhandlingar i domstol enligt 5 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken. Att uppropslistorna innehåller namn på parterna är inte något som regleras i tingsrättsförordningen men det ökar möjligheten för parter, vittnen och allmänheten att orientera sig bland förhandlingarna. Att personuppgifter anges på uppropslistorna kan därför anses nödvändigt för att utföra en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning (se 10 § punkten d) PUL).

Det finns inget att erinra mot att tingsrätten den 20 september 2011 registrerade JB:s personuppgifter i VERA. Att han var registrerad som aktiv part i målet vid tidpunkten för häktningsförhandlingen var också korrekt så till vida att tingsrätten då ännu inte hade fått något besked om att förundersökningen mot honom hade lagts ner. Uppgiften om honom i uppropslistan kan dock inte anses ha stämt överens med de verkliga förhållandena i och med att den aktuella uppropslistan informerade om en häktningsförhandling och att JB:s namn förekom där trots att han inte varit föremål för någon häktningsframställning och inte var kallad till den aktuella förhandlingen. Uppgiften kan mot den bakgrunden inte anses ha varit riktig eller aktuell i PUL:s mening och behandlingen av personuppgifterna kan inte heller anses ha skett på ett korrekt sätt och i enlighet med god sed.

Tingsrättens behandling av JB:s personuppgifter har således stått i strid med kraven enligt 9 § PUL. Av de uppgifter som JB har lämnat framgår att han känt sig kränkt och att den felaktiga behandlingen av hans personuppgifter har skapat obehag och viss oro hos honom. Han har därför rätt till ersättning enligt 48 § PUL för den kränkning av den personliga integriteten som han har drabbats av till följd av den felaktiga personuppgiftsbehandlingen.

Jag finner, vid en samlad bedömning av omständigheterna och med beaktande av den praxis som har utvecklats i Justitiekanslerns skadereglerande verksamhet, att en skälig ersättning i detta fall är 5 000 kr. JB ska därför tillerkännas ersättning med detta belopp.

Avslutningsvis noterar jag att frågan om problemet med icke uppdaterade och därmed missvisande uppropslistor har varit föremål för diskussion inom domstolsväsendet. Vid underhandskontakter med Domstolsverket har det framkommit att, i enlighet med vad som angavs i de ovan beskrivna minnesanteckningarna, det är tekniskt möjligt att redigera innehållet i de uppropslistor som anslås på domstolarnas informationstavlor. Domstolsverket har dock inte kunnat ange i vilken utsträckning domstolarna tillämpar denna möjlighet. Jag förutsätter att nödvändiga åtgärder vidtas för att sprida kunskap om denna redigeringsmöjlighet hos domstolarna och att rutiner införs som kan säkerställa att den information som publiceras på uppropslistor i domstolarna är korrekt och rättvisande.

Jag har för avsikt att följa upp frågan vid halvårsskiftet 2013.