Kritik mot Försäkringskassan och en arbetslöshetskassa för deras handläggning av ett ärende om tillfällig föräldrapenning

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern riktar kritik mot Försäkringskassan och Sveriges Arbetares Arbetslöshetskassa (SAAK) för att inte närmare ha undersökt de faktiska förhållandena med anledning av de uppgifter sökanden lämnade i samband med en ansökan om tillfällig föräldrapenning samt mot Försäkringskassan för att ha lämnat en felaktig motivering i ett avslagsbeslut.

Ärendet

I en anmälan som kom in till Justitiekanslern den 5 april 2011 framförde RU klagomål mot Försäkringskassan.

Av anmälan framgår bl.a. följande. Hon har hos Försäkringskassan ansökt om tillfällig föräldrapenning för den 13 december 2010. Hon har i ett övervägande från Försäkringskassan den 22 februari 2011 fått beskedet att hon inte har rätt till a-kassa och att kassan övervägde att inte betala ut tillfällig föräldrapenning.  Försäkringskassan angav även att de avsåg att besluta utifrån den föreliggande uppgiften om RU inte hörde av sig senast den 6 mars 2011. Eftersom hon var berättigad till a-kassa kontaktade hon Försäkringskassan och meddelade detta. Därefter hörde hon inget mer från kassan. Den 15 mars 2011 kontaktade hon Försäkringskassan på nytt. Försäkringskassan meddelade då att eftersom inga nya uppgifter inkommit hade kassan beslutat i enlighet med övervägandet. Enligt det avslagsbeslut som hon erhöll, daterat den 14 mars 2011, motiveras beslutet med att hon enligt uppgift från arbetslöshetskassan inte avstått från arbetslöshetsersättningen, varför hon inte kunde få tillfällig föräldrapenning för samma period. Inte heller denna uppgift är korrekt. Hon anser att Försäkringskassan brustit handläggningen av hennes ärende.

Enligt uppgift till Justitiekanslern har RU sedermera erhållit tillfällig föräldrapenning för den 13 december 2010.

Justitiekanslern har låtit inhämta ett yttrande från Försäkringskassan, som anfört bl.a. följande.

För att ha rätt till tillfällig föräldrapenning krävs för den som är arbetslös bland annat att den försäkrade för aktuell dag är anmäld som arbetssökande till Arbetsförmedlingen, är berättigad ersättning från arbetslöshetskassan och att den försäkrade uppgett via sitt "A-kassekort" att ersättning begärs från Försäkringskassan istället för från arbetslöshetskassan.

När en ansökan om tillfällig föräldrapenning inkommer till Försäkringskassan skickas en automatisk förfrågan elektroniskt till Arbetsförmedlingen (AF) samt till arbetslöshetskassan. Den automatiska förfrågan görs för den period som den försäkrade gjort anspråk på.

Utredning

RU anmälde den 13 december 2010 tillfällig föräldrapenning till Försäkringskassan. Den 17 januari 2011 inkom komplett intyg om frånvaro från barnomsorgen och den 25 januari 2011 inkom komplett begäran om tillfällig föräldrapenning.

På begäran om tillfällig föräldrapenning uppgav RU att hon begärde ersättning för den 13 december 2010 samt att hon denna tid varit arbetslös och därför gått miste om dagpenning från arbetslöshetskassan.

Enligt Försäkringskassans rutiner sänds en förfrågan elektroniskt till Arbetsförmedlingen och eventuell arbetslöshetskassa för angiven dag/dagar, i varje enskilt ärende. Denna kontroll har även utförts den 25 januari 2011 i RU:s ärende. Svaret som levererades bekräftade att RU var anmäld hos Arbetsförmedlingen som arbetssökande samt att hon var registrerad hos en arbetslöshetskassa. Uppgifterna visade även att hon inte var berättigad till arbetslöshetsersättning för den aktuella dagen, vilket är en förutsättning för att kunna ha rätt till ersättning i form av tillfällig föräldrapenning.

Den 17 februari 2011 påbörjades handläggningen av RU:s ärende och handläggare sände då en förfrågan på nytt till Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassan. Svaret som kom samma dag visade samma information som svaret från den 25 januari 2011, d.v.s. att RU inte hade rätt till ersättning från sin arbetslöshetskassa. Handläggaren skickade därför ett kommuniceringsbrev där det framgick vilka uppgifter Försäkringskassan hade fått från RU arbetslöshetskassa samt att RU därmed inte uppfyllde samtliga villkor för att ha rätt till tillfällig föräldrapenning för den 13 december 2010.

Den 22 februari kontaktade RU Försäkringskassan, och enligt dokumentation i ärendejournal ”meddelar att hon varit i kontakt med A-kassan, och de säger att hon är berättigad till A-kassa”.

Med anledning av de uppgifter RU lämnade kontaktade handläggaren på nytt Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassan, via sänd förfrågan 23 februari. Svaren innehöll samma uppgifter som inkommit tidigare den 25 januari samt den 17 februari.

Den 14 mars skickade handläggaren på nytt förfrågan till Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassan och fick samma svar som tidigare. Då kommunicerings-tiden, till och med 6 mars, hade passerats fattade handläggaren beslut på befintligt underlag i det aktuella ärendet. Beslutet skickades till RU och verkställdes. Därefter avslutades ärendet.

I skrivelse daterat den 4 april uppgav RU att hon fått besked via telefonsamtal 15 mars att ”Vi ska kolla på det” från Försäkringskassan. Några sådana uppgifter finns inte dokumenterade i det aktuella ärendet då det avslutades den 14 mars 2011.

Försäkringskassans slutsatser

Av utredningen i ärendet har det framkommit att Försäkringskassan vid fyra tillfällen kontrollerat RU uppgifter hos arbetslöshetskassan. I samtliga fyra fall har Försäkringskassan fått tillbaka svar från arbetslöshetskassan om att RU inte är berättigad till arbetslöshetskassa för perioden, vilket resulterat i att rätt till tillfällig föräldrapenning saknats.

Försäkringskassan har enligt 17 § förvaltningslagen (1986:223), FL, en skyldighet att kommunicera de uppgifter som tillförts ärendet av någon annan i de fall Försäkringskassan överväger att besluta om ett avslag. Kommunicering i enlighet med FL har gjorts i detta ärende. Det finns inget krav på att Försäkringskassan återigen skulle kommunicera det svar som kommit från arbetslöshetskassan i samband med att nya förfrågningar i ärendet skickats till arbetslöshetskassan från Försäkringskassan. Det rör sig vid alla fyra tillfällena om samma uppgifter som kommer i svar från arbetslöshetskassan.

I beslutet har Försäkringskassan felaktigt motiverat avslaget med att ersättning har utbetalats från arbetslöshetskassan och att RU därmed inte kan få ersättning från Försäkringskassan för samma dag. Korrekt beskrivning lämnades i kommuniceringsbrevet. Kravet på att Försäkringskassan ska motivera sina avslagsbeslut återfinns i 20 § FL. Motiveringskravet syftar till att garantera att ärendena prövas sakligt och enhetligt. Motiveringen gör det även enklare för den försäkrade att både förstå beslutet och att bedöma om han eller hon vill gå vidare och begära omprövning av beslutet. Försäkringskassan beklagar att RU fått en felaktig motivering i avslagsbeslutet.

Det har inte gått att klarlägga vad som sades vid telefonsamtal den 15 mars. Det framgår heller inte om någon ytterligare utredning av ärendet gjorts efter detta.

Försäkringskassan beklagar att information inte lämnats till RU om att hon själv hade möjlighet att inkomma med intyg från sin arbetslöshetskassa som bekräftade hennes uppgifter.

Efter beslut fattats i ärendet, har RU inkommit med intyg från arbetslöshetskassan vilket resulterat i att Försäkringskassan ändrat sitt beslut.

Justitiekanslern har även låtit inhämta ett yttrande från Sveriges Arbetares Arbetslöshetskassa (SAAK), som har anfört bl.a. följande.

Arbetsförmedlingen har ersättningsavanmält RU from 2010-12-13. Om RU hade varit fortsatt anmäld och stått till arbetsmarknadens förfogande denna dag hade hon haft rätt till arbetslöshetsersättning.

RU har på sitt kassakort för vecka 201050 helt korrekt deklarerat sjuk/vård av barn 2010-12-13.

Arbetsförmedlingen har ersättningspåanmält RU igen from 2010-12-27. Under perioden 2010-12-14 – 2010-12-26 har RU haft en timanställning och inte ansökt om arbetslöshetsersättning.

Arbetsförmedlingen borde ha avanmält RU först 2010-12-14 när hon började arbeta istället för 2010-12-13 när hon var förhindrad att stå till arbetsmarknadens förfogande pga vård av barn.

Med anledning av vad SAAK anfört har Justitiekanslern inhämtat ett yttrande från Arbetsförmedlingen, som har anfört bl.a. följande.

Av utredningen i ärendet har det framkommit att arbetssökande RU tog kontakt med berörd handläggare på Arbetsförmedlingen den 13 december 2010 för att meddela att hon inte längre stod till arbetsmarknadens förfogande på grund av vård av barn. Handläggaren informerade därefter RU om att en avanmälan skulle komma att göras samt att denna information även skulle skickas till hennes a-kassa. Hon var välkommen att besöka närmsta Arbetsförmedlingskontor för en påanmälan när hon åter stod till arbetsmarknadens förfogande, vilket hon gjorde den 27 december 2010.

Liksom i andra försäkringar är rätten till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen förknippad med att vissa villkor är uppfyllda. Arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen är att ge en allmän information om dessa villkor och att kontrollera att den som begär ersättning uppfyller grundvillkoren. Arbetsförmedlingen ska också stödja den arbetssökande att själv vara aktiv i sitt arbetssökande. På så sätt säkerställer Arbetsförmedlingen att arbetslöshets-försäkringen fungerar som en omställningsförsäkring och motverkar felaktiga utbetalningar av arbetslöshetsersättning. Arbetsförmedlingen ska tillämpa arbetslöshetsförsäkringens regelverk enhetligt så att personer får ersättning på samma villkor. En tydlig information om villkoren och en enhetlig och konsekvent tillämpning av regelverket skapar förutsägbarhet för den sökande.

Mot bakgrund av ovanstående omständigheter kan Arbetsförmedlingen inte se att myndigheten på något sätt skulle ha agerat felaktigt i sin kontakt med RU. Myndigheten har enligt gällande regelverk helt korrekt avanmält henne för den aktuella dagen och därvid informerat henne om konsekvenserna. Vad gäller arbetssökandes rätt att uppbära arbetslöshetsersättning är det en fråga som bör lösas mellan arbetssökande och a-kassan.

Justitiekanslern har begärt in kompletterande upplysningar från Arbetsförmedlingen varvid bl.a. följande framkommit. Om den arbetssökande meddelar Arbetsförmedlingen att han eller hon är förhindrad att ta arbete en tid ska förmedlingen göra en avanmälan. Arbetsförmedlingens avanmälan skickas elektroniskt till den sökandes arbetslöshetskassa. Hos kassan skapas en utbetalningsspärr från angivet datum. Kassan ser inte orsaken till avanmälan.

Justitiekanslerns bedömning

För att en försäkrad som är arbetslös ska ha rätt till tillfällig föräldrapenning krävs att han eller hon är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen samt är beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den bestämda sjukpenninggrundande inkomsten (13 kap. 36 § socialförsäkringsbalken). Den krävs vidare att den enskilde har fått vidkännas en inkomstförlust i form av utebliven arbetslöshetsersättning (jfr. FÖD 1986:14).

Av utredningen framgår att RU den 13 december 2010 meddelat Arbetsförmedlingen att hon var förhindrad att söka arbete på grund av vård av sjukt barn. Arbetsförmedlingen har därvid gjort bedömningen att hon denna dag inte stått till arbetsmarknadens förfogande och har därför registrerat henne i sökandekategori 14, arbetssökande med förhinder. Detta är i enlighet med de administrativa föreskrifter som utfärdats av Arbetsmarknadsstyrelsen (se 15 § AMSFS 2005:4).

Arbetsförmedlingen har vidarebefordrat informationen till SAAK, som funnit att RU därmed inte var berättigad till arbetslöshetsersättning för den aktuella dagen (jfr. 9 § lagen [1997:238] om arbetslöshetsförsäkring). Information om detta har lämnats till Försäkringskassan vid de förfrågningar som har skett i ärendet. Försäkringskassan har därefter beslutat utifrån den information som erhållits.

Den uppkomna situationen synes bero på att det inte i det elektroniska informationssystemet är möjligt för arbetslöshetskassan att se orsaken till varför Arbetsförmedlingen avanmält den arbetssökande. Arbetsförmedlingens registrering medför också automatiskt en utbetalningsspärr för den aktuella dagen. Vid en förfrågan från Försäkringskassan om den arbetssökande har haft rätt till arbetslöshetsersättning en viss dag är det uppenbart att det finns en risk för att arbetslöshetskassan i en dylik situation, med anledning av de uppgifter som finns registrerade i informationssystemet, lämnar ett missvisande besked till Försäkringskassan. Detta trots att orsaken till avanmälan har varit sådan vård av sjukt barn som är en förutsättning för att vara berättigad till tillfällig föräldrapenning.

Med tanke på den stora mängd ärenden som hanteras av Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna är det nödvändigt att myndigheterna i hög grad förlitar sig på det datorstöd som står till förfogande vid handläggningen. Hanteringen kan dock inte enbart förlita sig på de uppgifter som kan hämtas ur systemen, särskilt inte i de fall då den enskilde vid upprepade tillfällen hävdar att uppgifterna är felaktiga. Resultatet av myndigheternas bristfälliga handläggning har blivit att RU inte omedelbart tillerkänts den ersättning hon uppenbarligen haft rätt till. Försäkringskassan och arbetslöshetskassan kan inte undgå kritik för att, trots att RU påtalat felet, inte närmare ha undersökt orsaken till varför RU avregistrerats av Arbetsförmedlingen som arbetssökande samt ansetts inte ha rätt till arbetslöshetsersättning. Justitiekanslern förutsätter att de inblandade myndigheterna vidtar de åtgärder som krävs för att förhindra att det inträffade upprepas.

Det finns även skäl att kritisera Försäkringskassan för den felaktiga motiveringen av beslutet från den 14 mars 2011. Det är naturligtvis av central betydelse att myndigheters beslut innehåller korrekta motiveringar, inte minst för att den enskilde ska kunna bevaka sin rätt. Med denna kritik avslutas ärendet.