Fråga om preskription av ersättningsanspråk med anledning av att ett register hos Försäkringskassan har innehållit en felaktig uppgift

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern tillerkänner LM skadestånd

dels för lidande och andra omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse med 5 000 kr, dels för ekonomisk skada beräknad som Riksbankens vid varje tid gällande reporänta på de belopp motsvarande mellanskillnaden mellan en korrekt beräknad ålderspension och faktiskt erhållen ålderspension som rätteligen borde ha betalats ut under tiden juni 1997 – april 2007 men som faktiskt betalades först i maj 2007. 

Justitiekanslern uppdrar åt Försäkringskassan, Huvudkontoret, att beräkna det skadeståndsbelopp som ska utgå för ekonomisk skada samt att se till att de båda skadeståndsbeloppen betalas ut till LM.

Ärendet

Bakgrund

LM beviljades ålderspension från och med februari 1993. Han skilde sig den 19 januari 1995.

Civilståndsändringar aviseras automatiskt från folkbokföringen till Försäkringskassans databas och en sådan avisering rörande LMs civilstånd inkom till Försäkringskassan den 8 februari 1995. Den åtgärdades emellertid inte utan LM kvarstod som gift i Försäkringskassans databas. 

Pensionsbeloppet var till och med december 1995 detsamma oavsett om man var gift eller skild men från och med den 1 januari 1996 sänktes beloppet för den som var gift. LMs ålderspension sänktes då med 517 kr per månad. Först i februari 2007 uppmärksammades den felaktiga registre­ringen om civilståndet. I maj 2007 betalade Försäkringskassan retroaktivt ut 79 711 kr till LM avseende för litet utbetalad pension under tiden januari 1996 – april 2007. 

Anspråket m.m. 

LM har i en skrivelse till Försäkringskassan den 25 juni 2007, som det får uppfattas, begärt skadestånd i form av räntekompensation för att han under flera år fått för låg pension till följd av den oriktiga uppgiften om hans civilstånd i pensionsdatabasen. Han har också, som det får förstås, begärt ersättning för de olägenheter som den oriktiga uppgiften inneburit för honom.

Försäkringskassan har med ett eget yttrande överlämnat LMs begäran om ersättning till Justitiekanslern för prövning. Försäkringskassan anser att LM har rätt till skadestånd av staten för det fall Justitiekanslern inte anser att kravet är preskriberat. Kassan anför bl.a. följande:

Den 24 oktober 1998 trädde personuppgiftslagen (1998:204) i kraft samtidigt som datalagen (1973:289) upphörde att gälla. Av tredje punkten i övergångsbestämmelserna till den nya lagen följer att datalagens bestämmelser ska tillämpas fram till och med den 30 september 2001 beträffande behandling av personuppgifter som påbörjats före den 24 oktober 1998. Vad gäller personuppgiftslagens bestämmelser om skadestånd ska dessa, enligt åttonde punkten i övergångsbestämmelserna, bara tillämpas om den omständighet som yrkandet hänför sig till har inträffat efter det att den nya lagen har trätt i kraft för den aktuella behandlingen. I annat fall ska datalagens bestämmelser tillämpas.

LMs ersättningsanspråk får anses grundat på den omständigheten att det sedan år 1995 har funnits en oriktig uppgift registrerad beträffande hans civilstånd.

Enligt 23 § datalagen ska den registeransvarige ersätta skada som tillfogats en registrerad person genom att personregister innehåller en felaktig uppgift om den registrerade. Vid bedömandet om och i vad mån skada har uppstått ska hänsyn tas även till lidande och andra omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse.

Ett skadeståndsanspråk preskriberas normalt tio år efter den skadeståndsgrundande handlingen eller underlåtenheten. När det gäller registerskador kan däremot i vissa fall felet löpande orsaka ytterligare skador och därför anses fortgå.

Försäkringskassan anser att, i den mån LMs anspråk inte preskriberats, han är berättigad till skadestånd för den ekonomiska skada och det lidande som han kan anses ha drabbats av genom den oriktiga uppgiften.

LM har lämnat synpunkter på Försäkringskassan yttrande.

Justitiekanslerns bedömning

Jag ansluter mig till Försäkringskassans bedömning att ersättningsfrågan i detta fall ska prövas med tillämpning av datalagens bestämmelser och att skadeståndsskyldighet har uppkommit för staten på grund av den felaktiga uppgiften om LMs civilstånd.

Preskription

När det gäller preskriptionsfrågan har Justitiekanslern i ett beslut den 4 mars 2009 (dnr 5493-08-42) kommit fram till att man när det gäller registerskador bör göra skillnad mellan anspråk som avser ersättning för ekonomisk skada och sådana som avser ersättning för kränkning. Jag har emellertid nu efter ytterligare överväganden funnit skäl att göra en annan bedömning.

Preskriptionslagens (1981:130) tioåriga preskriptionstid anses när det gäller utomobligatoriska skadeståndsfordringar börja löpa vid ”skadetillfället”. Detta motsvarar i regel den tidpunkt när den skadegörande handlingen företogs, oavsett när skadan som sådan visar sig. I vissa fall kan dock denna princip modifieras av att det är fråga om en s.k. perdurerande skada, som uppkommer successivt.

Registerskador är ofta perdurerande, dvs. det är vanligt att en felaktig registrering löpande orsakar skador och att skadan därför får anses fortgå. Det är därvid inte registreringen som sådan vilken orsakar skadan utan denna uppkommer t.ex. när som i detta fall ett för lågt belopp vid upprepade tillfällen utbetalas på grund av den felaktiga registreringen. Skada som avser lidande eller andra omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse (kränkning av den personliga integriteten enligt 48 § PUL) fortgår i princip så länge den felaktiga uppgiften kvarstår i registret.

I detta fall får en ekonomisk skada anses ha materialiserats varje månad som pensionen betalades ut med ett för litet belopp från och med januari 1996 till och med april 2007. Preskriptionstiden har därmed börjat löpa; när det gäller den ekonomiska skadan för varje belopp som inte har utbetalats från den tidpunkt när betalning rätteligen borde ha skett och när det gäller uppkommet lidande för varje dag som detta pågått fram till dess att den felaktiga uppgiften rättats. LMs anspråk på ersättning bör därför anses preskriberat enbart såvitt avser krav hänförliga till utebliven ekonomisk ersättning och lidande som uppkommit mer än tio år före juni månad 2007 då LM framställde sitt skadeståndsanspråk till Försäkringskassan. 

Skadan

Av utredningen framgår att Försäkringskassans register under tiden februari 1995 – april 2007 innehållit en oriktig uppgift om LMs civilstånd vilket påverkade hans ålderspensionsbelopp från och med den 1 januari 1996 och till och med april 2007.

Försäkringskassan har i maj 2007 retroaktivt betalat ut 79 711 kr till LM, vilket motsvarar den del av ålderspensionen som han hade gått miste om under den nämnda perioden exklu­sive ränta.

Det finns ingen författningsbestämmelse som uttryckligen föreskriver att ränta ska utgå när retroaktiv ersättning avseende en pensionsförmån betalas ut. Räntelagens (1975:635) bestämmelser är endast tillämpliga på förmö­gen­hetsrättens område och gäller inte här. Enligt gällande principer inom ska­deståndsrätten kan emellertid krav på ränta ersättas i form av skadestånd om förut­sätt­ningarna för det är uppfyllda.

Enligt Justitiekanslerns praxis brukar skadan i fall som det här aktuella beräknas på så sätt att den skadelidande ersätts med ett belopp som motsvarar den ränta som han eller hon kunde ha fått om medlen hade gjorts räntebärande i bank. Räntesatsen brukar beräknas med ledning av Riksban­kens reporänta under den aktuella tiden.

Den förmögenhetsskada som LM har orsakats till följd av den felaktiga uppgiften i pensionsregistret bör därför anses motsvara den ränta han skulle ha erhållit om mellanskillnaden mellan den korrekta pensionen och den han faktiskt erhöll, efter avdrag för därpå belöpande preliminär skatt, hade gjorts räntebärande i bank under tiden från det att den borde ha betalats ut till dess att betalningen faktiskt skedde. Räntan ska i enlighet med den praxis som Justitiekanslern tillämpar anses motsvara Riksbankens vid varje tidpunkt gällande reporänta.

Det får ankomma på Försäkringskassan, Huvudkontoret, att göra de beräkningar som behövs för att fastställa det exakta ersättningsbeloppet i denna del.

LM har även yrkat ersättning för lidande som han drabbats av på grund av den felaktiga registreringen. Av utredningen får anses framgå att han har drabbats av vissa besvär och olägenheter. Vid en samlad bedömning av omständigheterna och med beaktande av den praxis som har utvecklats i Justitiekanslerns skadereglerande verksamhet bör ersättning för lidande och andra omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse i detta fall bestämmas till 5 000 kr.