Initiativärende med anledning av att företrädare för ett politiskt parti har avvisats från en skola

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern riktar viss kritik mot Hulebäcksgymnasiet, Härryda kommun.

Ärendet

Bakgrund

Polismyndigheten i Västra Götaland överlämnade i december 2009 till Justitiekanslern en anmälan från MA, partiledare för Nationaldemokraterna. Anmälan riktade sig mot Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke och dess chef JÖ (Justitiekanslerns ärende med dnr 7766-09-30). Av anmälan och de handlingar som hade fogats till den framgick bl.a. följande. Nationaldemokraterna var tillsammans med andra politiska partier inbjudna att delta i en s.k. partidag på Hulebäcksgymnasiet den 25 november 2009. Nationaldemokraterna hade ställt upp en monter med bl.a. böcker, tidningar och klistermärken. En polispatrull kallades till Hulebäcksgymnasiet med anledning av att samtal inkommit angående ordningsstörningar på gymnasiet. När patrullen kom till platsen visade det sig att en mycket stor skara elever hade samlats runt ett bord där nationaldemokraterna delade ut information. Stämningen var mycket upprörd på platsen. Skolans rektor uppgav att han inte längre kunde garantera säkerheten i skolan och ville därför få hjälp med att avvisa de fyra nationaldemokraterna från skolan för att därefter kunna avsluta mötet. För att undvika en allvarlig ordningsstörning genomfördes en avvisning jml. 13 § polislagen (1984:387). Enligt anmälaren hade skolan alternativt skolans rektor gjort sig skyldig till brott genom att avvisa Nationaldemokraterna från skolans område.

Med anledning av anmälan prövade Justitiekanslern i ett beslut den 10 mars 2010 om förundersökning skulle inledas för tjänstefel på grund av brott mot bestämmelsen i 1 kap. 2 § andra stycket tryckfrihetsförordningen (TF). Justitiekanslern fann i beslutet att det inte var aktuellt att inleda förundersökning. Justitiekanslern beslutade dock att inleda ett tillsynsärende mot Härryda kommun med anledning av vad som anförts i anmälan.

I en remiss till Härryda kommun begärde Justitiekanslern att kommunen skulle lämna en redogörelse för vad som hade hänt samt ange vilket eller vilka skäl som låg till grund för beslutet att avvisa Nationaldemokraterna från skolans område och vem eller vilka som fattade detta beslut.

Utredning

Härryda kommun har i sitt yttrande anfört bl.a. följande.

Redogörelse för händelseförlopp

Hulebäcksgymnasiet i Härryda kommun är en gymnasieskola med ca 1 700 elever och ett brett programutbud. För att komplettera undervisningen erbjöds ungdomspartier från samtliga partier som ställde upp i EU-valet, att medverka i skolans valinformation onsdagen den 25 november 2009.

Elever i åk 1 och 2 hade förberett sig med ett antal frågeställningar som de skulle gå runt till de olika ungdomsförbunden med. För att lösa det praktiskt fick ungdomsförbunden ha ett informationsbord i den stora öppna yta, ”Gatan”, som finns strax innanför entrén i Hulebäcksgymnasiet.

Nio ungdomsförbund tackade ja till att komma och majoriteten av dessa kom mellan kl. 9 och l0. Nationaldemokraterna kom strax efter kl. 11 och fram till dess så hade allt varit lugnt och elever hade gått runt till de olika informationsborden med sina frågeställningar.

Någon gång strax efter kl.11.30 fick rektor TS reaktioner från några elever som var upprörda och kände sig kränkta av det som Nationaldemokraterna förmedlade.

TS gick då ner för att själv få en uppfattning av bakgrunden till elevernas reaktion. När han kom ner till ”Gatan” så upplevde han att det var en upprörd stämning och bad gymnasiechefen JÖ att komma ner. Både TS och JÖ upplevde att det fanns material hos Nationaldemokraterna som kunde uppfattas som hets mot folkgrupp och det var också detta material som många elever som fanns där kände sig kränkta av.

Under samtalet med Nationaldemokraterna blev stämningen nere i ”Gatan” mer och mer upprörd och fler och fler elever strömmade till. Personalens vädjan till eleverna att ta det lugnt hjälpte inte och skolledningen bad då Nationaldemokraterna att lämna skolan eftersom de upplevde att det var svårt att upprätthålla ordningen. När de inte ville detta kontaktade JÖ polisen för att be om hjälp.

Under tiden samlades fler och fler elever nere i ”Gatan” runt Nationaldemokraternas bord och några lärare och rektorer bildade en kedja framför bordet för att hindra att elever trycktes mot bordet av den folkmassa som bildats. Under tiden rörde sig personal runt bland den stora skara elever som samlats för att lugna ner de upprörda känslorna.

Eftersom det dröjde nästan en timme innan polisen kom till platsen hade stämningen trots de försök som gjorts för att lugna ner elever piskats upp ännu mer och elever började kasta ner papperstussar på nationaldemokraterna från de balkonger som omger ”Gatan”. Personalen fortsatte att försöka lugna ner stämningen och förhindra kastandet. När polisen kom någon gång före kl. 13 så var väldigt många elever samlade runt Nationaldemokraternas bord, många hade lämnat lektioner och ordinarie undervisning var svår att upprätthålla.

Poliserna som först kom till platsen höll med om att stämningen var mycket upprörd men var osäkra hur de skulle agera och ville konsultera ett yttre befäl. Innan det yttre befälet anlände kom fler polispatruller till platsen och stämningen runt nationaldemokraterna var fortsatt mycket upprörd.

När polisens yttre befäl kom till platsen meddelade han gymnasiechefen att han uppfattat att de kallats dit för att hjälpa till för att upprätthålla ordningen och fick då ett jakande svar. Efter detta talade polisen med Nationaldemokraterna varvid dessa lämnade Hulebäcksgymnasiet. Klockan närmade sig då 14 och övriga ungdomsförbund började också packa ihop och lämna skolan.

Skäl till beslut att avvisa Nationaldemokraterna

På grund av den upprörda stämningen och den stora tillströmningen av irriterade elever till Nationaldemokraternas informationsbord bedömde skolledningen på Hulebäcksgymnasiet att ordningen och säkerheten på skolan inte kunde upprätthållas. Ordinarie undervisning var också svår att genomföra. Beslutet om avvisning fattades av gymnasiechefen JÖ i samråd med skolans rektorer.

Det är givetvis ett misslyckande att arrangemanget inte har kunnat fullföljas på avsett sätt. Det finns anledning för skolan att se över formerna för samverkan mellan skolan och de politiska partierna.

När det gäller frågan om hur skolans agerande förhåller sig till bestämmelserna i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen är det givetvis Justitiekanslerns sak att avgöra utifrån redogörelsen ovan. Kommunen vill dock understryka att avvisningen inte har någon direkt koppling till budskapet i skrifterna och spridningen av desamma på skolan, utan föranleddes av en akut tumultartad situation på skolan.

Justitiekanslerns bedömning

Enligt 2 kap. 1 § första stycket 1 regeringsformen (RF) är varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet. Med yttrandefrihet avses frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. Det skydd för yttrandefriheten som RF garanterar innebär att en myndighet inte får ingripa vare sig formellt eller informellt mot någon för att han eller hon har använt sig av sin grundlagsskyddade rätt att ge uttryck för sin uppfattning.

Vad beträffar tryckfriheten finns särskilda grundlagsföreskrifter i TF. Enligt dess 1 kap. 2 § är det inte tillåtet för myndigheter eller andra allmänna organ att på grund av en skrifts innehåll, genom en åtgärd som inte har stöd i förordningen, bl.a. hindra tryckning eller utgivning av skriften eller dess spridning bland allmänheten.

Enligt 1 kap. 9 § RF ska förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

En skola är inte en allmän plats. Yttrandefriheten enligt RF innefattar inte någon rätt för medborgarna – eller en sammanslutning av sådana – att få tillträde till en skola för att där sprida ett budskap. På motsvarande sätt förhåller det sig med den i TF garanterade rätten att sprida tryckta skrifter. Skolledningen kan dock ge tillstånd för utomstående att i skolan sprida information eller tryckta skrifter. Vid ställningstagande till om ett politiskt parti i dessa syften ska få tillträde till en skola måste skolledningen beakta bestämmelsen i 1 kap. 9 § RF.

Skolledningen har en skyldighet att upprätthålla ordningen i skolan. Under vissa förhållanden kan allmänna ordningsskäl motivera att politiska partier nekas tillträde till en skola eller att möjligheten att där lämna information begränsas eller styrs av skolan vad gäller tid, rum och form. Justitiekanslern har i ett äldre ärende år 1967 uttalat att det bl.a. med hänsyn till skolans arbetsformer och dess fostrande uppgift kan göras gällande att begreppet ordning har ett något vidare innehåll inom skolor för barn och ungdom än i allmänhet. JO har anslutit sig till denna bedömning. Som bl.a. framhållits i Justitiekanslerns beslut den 24 april 2008 (dnr 8527-07-22) får ordningshänsyn naturligtvis inte användas som ”svepskäl” för att utestänga ett parti på grund av dess åsikter.

Av utredningen i ärendet framgår att det var skolans egna elever som stod för ordningsstörningarna och att elevernas beteende var föranlett av det budskap som nationaldemokraterna förmedlade. Skolledningens beslut att avvisa nationaldemokraterna kan därmed sägas ha haft ett samband med de politiska åsikter som nationaldemokraterna hade fört framfört. Skolledningen har emellertid uppgett att beslutet om avvisning var motiverat av att gymnasiechefen i samråd med skolans rektorer gjorde bedömningen att ordningen och säkerheten på skolan inte kunde upprätthållas.

I ett fall som detta ställs en skolledning inför en avvägningsfråga som kan vara svår att hantera, särskilt i en pressad situation med pågående ordningsstörningar i skolan. Jag har förståelse för att det i en sådan situation kan ligga nära till hands att välja den lösning som enklast och snabbast kan antas få ordningsstörningarna att upphöra. Även under sådana förhållanden måste emellertid bestämmelsen i 1 kap. 9 § RF beaktas. Enligt min mening borde skolledningen i den uppkomna situationen i stället för att besluta att avvisa nationaldemokraterna omedelbart ha avbrutit hela arrangemanget med partidagen. Ett sådant beslut hade varit korrekt i formellt hänseende eftersom alla partier hade behandlats på samma sätt. Beslutet hade också kunnat tydliggöra för eleverna hur allvarligt det är om grundläggande demokratiska principer inte respekteras.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det ovan anförda.

De frågor som tas upp i detta beslut återkommer regelbundet på olika platser i landet och det är viktigt att ansvariga skolledare i förväg har tänkt igenom hur situationer som den ovan beskrivna ska hanteras. Det är därför utmärkt att Skolverket under 2010 har utkommit med riktlinjer i form av en skrift med titeln ”Politisk information i skolan”. Den vill beskriva vilka spelregler som gäller för skolor och ge svar på frågor som kan uppstå när skolor har kontakt med politiska partier. Materialet är också tänkt att vara ett stöd för skolorna i det långsiktiga arbetet med att forma det lokala arbetet där samverkan med partier ska byggas upp samt att ge vägledning i olika konkreta situationer.