Ersättning vid frihetsberövande när tiden för frihetsinskränkning har avräknats vid fastställande av fängelsepåföljd som därefter har verkställts genom intensivövervakning med elektronisk kontroll
Justitiekanslerns beslut
Justitiekanslern avslår LG:s begäran om ersättning.
Anspråk m.m.
LG har varit berövad friheten som anhållen och häktad under tiden den 13 januari – 23 mars 2009. Han anhölls på grund av misstanke om medhjälp till grovt narkotikabrott och häktades på grund av misstanke om grovt narkotikabrott. Åtal väcktes för detta brott samt för vapenbrott. LG frikändes från den häktningsgrundande brottsmisstanken men dömdes i samma mål till fyra månaders fängelse för vapenbrottet.
LG har begärt ersättning för lidande med 50 000 kr och för ombudskostnader med
1 380 kr.
Åklagarmyndigheten har avgett ett yttrande.
LG har fått del av åklagarens yttrande och kompletterat utredningen med ett beslut den 18 januari 2010 om intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV, s.k. fotboja).
Justitiekanslern har tagit del av ett strafftidsbeslut från Kriminalvården daterat den 21 januari 2010.
Justitiekanslerns bedömning
Frikännande dom har meddelats för den brottslighet som föranledde frihetsberövandet. LG är därmed i princip berättigad till ersättning för det lidande som frihetsberövandet kan antas ha inneburit för honom.
LG har, som han får förstås, bl.a. gjort gällande att frihetsberövandet – som innefattade fulla restriktioner – trots att han får avräkna den aktuella tiden har varit kränkande och djupt ingripande för honom.
Av Kriminalvårdens strafftidsbeslut framgår att det aktuella frihetsberövandet helt har avräknats från det fängelsestraff om fyra månader som LG dömdes till i samma mål.
Av 6 § fjärde stycket frihetsberövandelagen följer att ersättningen kan sättas ned efter vad som är skäligt om tiden för frihetsinskränkningen har avräknats eller annars beaktats vid fastställande eller verkställighet av brottspåföljd. Jämkningsregeln korresponderar med bestämmelsen i 19 a § lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m. Enligt denna bestämmelse ska tiden för ett frihetsberövande i form av anhållande och häktning anses som tid varunder den utdömda påföljden har verkställts, om den dömde med anledning av misstanke om brott som prövas genom dom i målet har varit berövad friheten som anhållen eller häktad under en sammanhängande tid av minst 24 timmar.
Den omständigheten att det aktuella frihetsberövandet i sin helhet har beaktats såsom verkställighet av det straff LG dömts till utgör enligt Justitiekanslerns praxis skäl att sätta ner ersättningen för lidande till noll. Att straffet avtjänas med fotboja föranleder inte någon annan bedömning.
Vid denna utgång ska inte heller någon ersättning utgå för ombudskostnader i ärendet här.