Innehållet i en artikel i Aftonbladet har inte ansetts utgöra hets mot folkgrupp

Justitiekanslerns beslut

Förundersökning inleds inte.

Ärendet

Tidningen Aftonbladet innehöll den 19 oktober 2009 en debattartikel av JÅ, partiledare för Sverigedemokraterna, med rubriken ”Muslimerna är vårt största utländska hot”. Samma artikel har publicerats på Aftonbladets hemsida www.aftonbladet.se. 

Justitiekanslern har fått in flera anmälningar mot nämnda artikel med begäran om att Justitiekanslern ska granska om den innehåller något som kan strida mot tryck- eller yttrandefriheten, t.ex. hets mot folkgrupp. 

Justitiekanslern har tagit del av artikeln.

Justitiekanslerns bedömning

Justitiekanslern är ensam åklagare i fråga om tryck- och yttrandefrihetsbrott. Detta innebär att i de fall där tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) är tillämplig på innehållet i en tryckt skrift eller i andra medier som omfattas av grundlagarna, ankommer det på Justitiekanslern som ensam åklagare att ta ställning till en anmälan om deras innehåll.

TF är tillämplig på den tryckta versionen av tidningen Aftonbladet och YGL är tillämplig på nätupplagan. Jag är därför behörig åklagare beträffande båda publiceringarna.

För innehållet i en tidning eller en av YGL omfattad hemsida svarar som huvudregel den ansvarige utgivaren. En journalist eller annan som författar en artikel är däremot i princip inte ansvarig för vad som skrivs i artikeln.

Det tryck- och yttrandefrihetsbrott som skulle kunna komma i fråga här är hets mot folkgrupp. Detta brott innefattar att någon hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Den genom TF och YGL grundlagsfästa principen om yttrandefrihet utgör en viktig grundval för fri debatt och åsiktsbildning. Syftet med lagstiftningen om hets mot folkgrupp har inte varit att motverka kritik av folkgrupper eller av skilda företeelser knutna till grupperna. Begreppet missaktning måste därför tolkas med viss försiktighet, vilket bl.a. innebär att inte alla förnedrande eller nedsättande yttranden är att bedöma som hets mot folkgrupp. Att det finns olika åsikter i samhället om det befogade i ett kritiskt yttrande är en omständighet som saknar betydelse för frågan om yttrandet är straffbart. Även för sådana yttranden som av en bred allmänhet uppfattas som stötande eller direkt missvisande finns det ett vidsträckt utrymme (jfr Holmqvist m.fl., Brottsbalken – En kommentar, s. 16:36 f., och Axberger, Tryckfrihetens gränser, s. 209 f.).

Bedömningen av om ett yttrande eller något annat meddelande utgör straffbart hets mot folkgrupp ska göras med tillämpning av de principer och bedömningar som Europadomstolen har utvecklat i sin praxis (jfr NJA 2007 s. 805 I och II). Det innebär bl.a. att ett yttrande inte kan anses brottsligt om detta skulle innebära ett oproportionerligt intrång i yttrandefriheten.

Utöver meddelandets innehåll ska särskilt beaktas vem det riktar sig till, dess syfte samt i vilket sammanhang det sprids. Yttrandefriheten är i princip starkare när ett meddelande har spritts i ett grundlagsskyddat medium än annars. Och yttrandefriheten är särskilt stark när det gäller politiska yttranden och debatt i frågor av allmänt intresse.

Med dessa utgångspunkter, och med beaktande av det särskilda skydd som den anmälda skriften och hemsidan har enligt TF respektive YGL, anser jag att innehållet i artikeln inte utgör hets mot folkgrupp. Artikeln kan inte heller anses innefatta något annat tryckfrihetsbrott.

Någon förundersökning ska därför inte inledas.