Diarienr: 5291-09-31 / Beslutsdatum: 18 sep 2009

Innehållet i en artikel i Aftonbladet har inte ansetts utgöra hets mot folkgrupp

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern inleder inte förundersökning.

Ärendet

Tidningen Aftonbladet innehöll den 17 augusti 2009 en artikel av DB med rubriken ”Våra söner plundras på sina organ”.  Samma artikel finns publicerad på Aftonbladets hemsida (www.aftonbladet.se). 

Justitiekanslern har fått in två anmälningar mot nämnda artikel med begäran om att Justitiekanslern ska granska om den innehåller något som kan strida mot tryck- eller yttrandefriheten, t.ex. hets mot folkgrupp. 

Justitiekanslern har tagit del av artikeln. Den handlar bl.a. om att palestinier anklagar Israels armé för organstölder och innehåller bl.a. följande uttalanden.

Vi vet att behovet av organ i Israel är stort, att en omfattande illegal organhandel pågår, att det sker med myndigheternas goda minne, att högt uppsatta läkare på de stora sjukhusen deltar, liksom tjänstemän på olika nivåer. Och vi vet att palestinska unga män försvann, att de fördes tillbaka fem dygn senare under hemlighetsmakeri på natten, uppsprättade och hopsydda.

Dags att bringa klarhet i denna makabra verksamhet om vad som försiggår och vad som försiggått på de av Israel ockuperade områdena sedan Intifadan startade.

Justitiekanslerns bedömning

Justitiekanslern är ensam åklagare i fråga om tryck- och yttrandefrihetsbrott. Detta innebär att i de fall där tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) är tillämplig på innehållet i en tryckt skrift eller i andra medier som omfattas av grundlagarna, ankommer det på Justitiekanslern som ensam åklagare att ta ställning till en anmälan om deras innehåll. 

TF är tillämplig på den tryckta versionen av tidningen Aftonbladet och YGL är tillämplig på nätupplagan. Jag är därför behörig åklagare beträffande båda publiceringarna.  

För innehållet i en tidning eller en av YGL omfattad hemsida svarar som huvudregel den ansvarige utgivaren. En journalist som författar en artikel är däremot i princip inte ansvarig för vad som skrivs i artikeln.

Jag prövar anmälningarna med dessa utgångspunkter. 

Det tryckfrihetsbrott och yttrandefrihetsbrott som här skulle kunna komma i fråga är hets mot folkgrupp. Detta brott innefattar att någon hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning.

Den genom TF grundlagsfästa principen om yttrandefrihet utgör en viktig grundval för fri debatt och åsiktsbildning. Syftet med lagstiftningen om hets mot folkgrupp har inte varit att motverka kritik av folkgrupper eller av skilda företeelser knutna till grupperna. Begreppet missaktning måste därför tolkas med viss försiktighet, vilket bl.a. innebär att inte alla förnedrande eller nedsättande yttranden är att bedöma som hets mot folkgrupp. Att det finns olika åsikter i samhället om det befogade i ett kritiskt yttrande är en omständighet som saknar betydelse för frågan om yttrandet är straffbart. Även för sådana yttranden som av en bred allmänhet uppfattas som stötande eller direkt missvisande finns det ett vidsträckt utrymme (jfr Holmqvist m.fl., Brottsbalken – En kommentar, s. 16:36 f., och Axberger, Tryckfrihetens gränser, s. 209 f.).

Sett mot bakgrund av det nu anförda är det enligt min mening klart att artikeln inte innehåller några uttalanden av sådan art att de innefattar missaktning mot folkgruppen judar. Någon förundersökning ska därför inte inledas.