Skadeståndsanspråk mot staten med anledning av felaktig registrering av folkbokföringsuppgifter hos Skatteverket

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern tillerkänner RS skadestånd med 300 kr och uppdrar åt Skatteverket att ombesörja att ersättningen betalas ut till honom.

Ärendet

Bakgrund

I september 2006 gjorde Utrikesdepartementet (UD) en anmälan om utlandsstationering hos Skatteverket. Anmälan var undertecknad av vederbörande tjänsteman, RS:s sambo. Av anmälan framgick att RS skulle följa med till sin sambos stationeringsort, dock att hans utresa skulle äga rum först år 2007.

På grundval av anmälan om utlandsstationering beslutade Skatteverkets folkbokföringsenhet den 21 september 2006 att registrera adressen UD Bryssel Repr, 103 35 Stockholm, som särskild postadress för RS att gälla från och med den 20 september 2006. Sedan Skatteverket uppmärksammats på den felaktiga registreringen avslutade verket den särskilda postadressen för RS den 19 januari 2007.

Anspråk

RS har hos Skatteverket begärt ersättning av staten med 600 kr. Till stöd för sitt anspråk har han i huvudsak anfört följande. Skatteverket har felaktigt ändrat hans postadress och gett honom en särskild postadress hos UD. Den felaktiga handläggningen och registreringen har medfört att viktig post försvann under fyra månaders tid, däribland räkningar och utbetalningar. Han begär ersättning med 600 kr avseende dels dröjsmålsavgift om 100 kr, dels grundavgift om 500 kr hos Kronofogdemyndigheten på grund av för sent inbetald fordonsskatt. Han avstår ifrån att begära ersättning för ideell skada.

Utredningen

Skatteverket har med ett eget yttrande överlämnat ärendet till Justitiekans-

lern. Verket har därvid avstyrkt bifall till RS:s begäran om skadestånd och har anfört följande.

[…]

Bedömning

Av 3 kap. 3 § lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, Fdbl, framgår att bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204), Pul, om skadestånd är tillämpliga i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet.

I 48 § Pul anges att den personuppgiftsansvarige ska ersätta den registrerade för skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling i strid med Pul har orsakat.

Av utredningen i ärendet framgår att Skatteverkets folkbokföringsdatabas innehållit felaktiga uppgifter avseende RS:s särskilda postadress. Felaktigheten har bestått i att han under perioden den 21 september 2006 till den 19 januari 2007 har haft en felaktigt registrerad särskild postadress. OS (rätteligen RS; Justitiekanslerns anmärkning) är därmed berättigad till ersättning för den skada han lidit på grund av de felaktiga uppgifterna.

OS (rätteligen RS; Justitiekanslerns anmärkning) har yrkat ersättning för dröjsmålsavgift, 100 kr, samt kronofogdemyndighetens grundavgift, 500 kr, på grund av för sent inbetald fordonsskatt.

Av 8 § vägtrafikskatteförordningen (2006:242) framgår att en fordonsägare som inte har fått inbetalningskort avseende fordonsskatten ska anmäla detta till Vägverket senast en vecka innan skatten ska vara inbetald. Nämnda bestämmelse innebär att det åvilar den fordonsskatteskyldige att vidta åtgärder för att erlägga fordonsskatten, varför den omständigheten att skatten inte erlagts måste anses sakna samband med den felaktiga adressuppgiften. Det åligger således den skattskyldige att själv vara verksam för att erlägga skatten, även om han inte har nåtts av någon inbetalningsavi.

Skyldighet förelåg således för RS att till Vägverket anmäla att han inte erhållit något inbetalningskort avseende fordonsskatten. Skatteverket avstyrker därför bifall till skadeståndsyrkandet.

RS har beretts tillfälle att kommentera Skatteverkets yttrande. Han har inte hörts av.

Justitiekanslerns bedömning

Skatteverkets handläggning 

Justitiekanslern anser, i likhet med Skatteverket, att verket har handlat i strid med personuppgiftslagen genom att felaktigt registrera en särskild post-adress för honom. Staten är därför enligt 48 § personuppgiftslagen skyldig att ersätta RS för den skada som behandlingen har orsakat. 

Fråga om medvållande 

Av 8 § andra stycket vägtrafikskatteförordningen (2006:242), i den lydelse som gällde vid tidpunkten för den aktuella skattedebiteringen, framgår att en fordonsägare som inte har fått ett inbetalningskort avseende fordonsskatt ska anmäla detta till Vägverket (numera Transportsstyrelsen) senast en vecka innan skatten ska vara inbetald. En fordonsägare är följaktligen skyldig att känna till när fordonsskatten ska betalas och agera på eget initiativ om han inte får ett inbetalningskort i tid. 

Skatteverkets åtgärd att ändra RS:s adressuppgifter fick visserligen till följd att han inte i tid erhöll några inbetalningskort avseende fordonsskatten. Om RS hade uppfyllt sina skyldigheter enligt vägtrafikskatteförordningen skulle dåvarande Vägverket emellertid ha fått tillgång till hans korrekta adressuppgift innan det blev aktuellt att vända sig till Kronofogdemyndigheten. Vägverket skulle då ha skickat inbetalningskort till RS och efter betalning från honom hade det saknats förutsättningar att överlämna ärendet till Kronofogdemyndigheten. 

Frågan är då vad det nu sagda innebär för skadebedömningen. Justitiekanslern har tidigare prövat anspråk om ersättning där omständigheterna delvis är likartade med de som är aktuella i detta ärende (se ärendena med Justitiekanslerns dnr 4904-07-42, 4952-08-42 och 8181-07-42). I dessa ärenden fann Justitiekanslern att en eventuell förmögenhetsskada fick sägas ha orsakats av dåvarande Vägverkets fel att radera adressuppgifter i vägtrafikregistret och de skadelidandes underlåtenhet enligt 7 § andra stycket fordonsskatteförordningen (1993:1028) respektive 8 § vägtrafikskatteförordningen i förening. Det betydde, enligt Justitiekanslerns bedömning, att staten var delvis ansvarig för förmögenhetsskada men att en eventuell ersättning skulle jämkas på grund av de skadelidandes medvållande.

En eventuell ersättning ska därför även för RS:s del jämkas på grund av medvållande.

Skadans omfattning

RS har begärt ersättning för ren förmögenhetsskada. I denna del bör beaktas att om han hade agerat på det sätt som föreskrivs i 8 § vägtrafikskatteförordningen skulle han ha kunnat medverka till att förhindra att betalningskravet för fordonsskatten överlämnas till Kronofogdemyndigheten. RS får därmed anses vara berättigad till jämkad ersättning för dröjsmåls- och grundavgiften med 300 kr.