Bevislindring och uppskattning efter skälighet vid krav på ersättning för ekonomisk skada.

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern tillerkänner TS skadestånd av staten med 5 000 kr och uppdrar åt Skatteverket att betala ut beloppet till honom.

Ärendet 

Bakgrund 

TS redovisade vid taxeringen 2007 försäljning av en av honom till hälften ägd fastighet. Utredningen på blankett K5 visade därvid en kapitalförlust med ett visst belopp. Skatteverket skickade den 3 juli 2007 ett övervägande att återföra tidigare medgivet uppskovsavdrag med 1 212 741 kr samt att påföra skattetillägg med 10 procent.

Skatteverket fattade efter föredragning i skattenämnd den 7 augusti 2007 ett grundläggande beslut om årlig taxering i enlighet med tidigare övervägande.

Då den skattepliktiga kapitalvinsten fastställdes utan kvotering till 2/3 av kapitalvinsten kom beskedet om omräknad skatt att visa ett felaktigt för högt belopp. 

Den skatt TS hade att erlägga efter grundbeslutet uppgick till

380 381 kr och skattetillägget till 24 129 kr. Skatten förföll till betalning den 12 december 2007.

TS har vid ett flertal tillfällen efter beslutet påtalat att det grund-läggande beslutet om årlig taxering inte kunde vara korrekt.

Den 25 september 2007 begärde TS omprövning av taxeringen innebärande begäran om nytt uppskovsavdrag.

Den 11 oktober 2007 gjorde TS en inbetalning om 414 747 kr. Den 17 oktober beslutade Skatteverket i ett omprövningsbeslut att sätta ned den skattepliktiga kapitalvinsten med kvotering 2/3. Nedsatt skatt med anledning av beslutet uppgick till 120 647 kr. 

Den 24 oktober 2007 beslutade Skatteverket i ett omprövningsbeslut om befrielse från påfört skattetillägg.

Den 26 oktober 2007 begärde TS återbetalning av skatten. 

Anspråk

TS har begärt ersättning med sammanlagt 30 550 kr. Anspråket avser en avbokad resa till Florida för 4 000 kr, guld som sålts till pantbanken för 6 550 kr samt förlust på aktier och fonder, ca 20 000 kr. Han har även begärt ersättning för sveda och värk.

Som grund för sitt skadeståndsanspråk har han uppgett att Skatteverket har fattat ett felaktigt taxeringsbeslut, vilket har medfört att han har betalat in 120 000 kr för mycket i skatt. Det felaktiga beslutet har medfört att han har tvingats "avboka en jul och nyårsresa då det fattas 100 000 kr till restbet och fickpengar till resan".

Skatteverket har överlämnat anspråket hit med ett eget yttrande. Av yttrandet framgår bl.a. följande 

Sammanfattningsvis anser Skatteverket att verket har fattat ett felaktigt taxeringsbeslut som är skadeståndsgrundande. I ärendet är emellertid inte visat att TS har lidit någon ersättningsgill skada. Om Justitiekanslern skulle anse att en ersättningsgill skada har uppkommit menar Skatteverket att eventuell ersättning bör jämkas då TS genom att avvakta med betalningen av skatten till dess att Skatteverket fattat sitt omprövningsbeslut hade kunnat begränsa skadan. Skatten förföll till betalning först i december 2007.

Skatteverket har även redogjort för relevant rättslig reglering enligt följande.

[…]

Inkomstskattelagen (1999:1229)

47 Kap. Uppskovsavdrag

11 § Vid avyttring av ersättningsbostaden ska uppskovsbeloppet återföras till beskattning. Vid avyttring av en del av ersättningsbostaden, ska den del av uppskovsbeloppet som belöper sig på den avyttrade delen återföras till beskattning. Det återförda beloppet ska motsvara den del av uppskovsbeloppet som ersättningen för den avyttrade delen utgör av marknadsvärdet på hela tillgången. Återföringen ska alltså beräknas enligt följande formel:

ersättningen för den avyttrade delen

uppskovsbeloppet x -------------------------------------------

marknadsvärdet på hela tillgången 

Med avyttring likställs vid tillämpningen av denna paragraf när bostaden övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning. Avyttring anses dock inte ha skett vid övergång genom arv eller testamente till en make eller en sambo eller ett hemmavarande barn under 18 år. Avyttring anses inte heller ha skett vid övergång genom bodelning med anledning av upphörande av ett samboförhållande, äktenskapsskillnad eller makens eller sambons död. När avyttring anses ha skett enligt detta stycke av en del av bostaden, ska i stället för vad som sägs i andra stycket den återförda delen av uppskovsbeloppet motsvara den del av uppskovsbeloppet som marknadsvärdet på den avyttrade delen utgör av marknadsvärdet på hela tillgången. Återföringen ska alltså i sådant fall beräknas enligt följande formel: 

marknadsvärdet på den avyttrade delen

uppskovsbeloppet x -----------------------------------------------

marknadsvärdet på hela tillgången

45 kap. 

33 § I inkomstslaget kapital skall två tredjedelar av kapitalvinsten på en privatbostadsfastighet och 90 procent av kapitalvinsten på en näringsfastighet tas upp.

Uppkommer det en kapitalförlust, skall i det förra fallet 50 procent av förlusten och i det senare fallet 63 procent av förlusten dras av. 

[…] 

TS har beretts tillfälle att lämna synpunkter på yttrandet.

Justitiekanslerns bedömning 

Regler om det allmännas skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (1972:207). Enligt 3 kap. 2 § denna lag svarar staten för personskada, sakskada eller ren förmögenhetsskada som vållas genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i sådan verksamhet som staten svarar för. Ersättning för lidande (ideell skada) kan utgå endast då någon allvarligt kränks genom brott av typiskt integritetskränkande art (se 2 kap. 3 § skadeståndslagen). Enligt Högsta domstolens praxis kan ideellt skadestånd också utgå utan uttryckligt stöd i lag om en överträdelse av Europakonventionens regler har ägt rum, se t.ex. NJA 2007 s. 584. 

Skatteverket har genom att underlåta att i enlighet med gällande lagstiftning kvotera kapitalvinsten i det grundläggande beslutet om taxering fattat ett felaktigt taxeringsbeslut. Som Skatteverket har funnit torde det felaktiga beslutet vara skadeståndsgrundande. Det felaktiga beslutet rättades emellertid i ett omprövningsbeslut under taxeringsperioden och innan skatten förföll till betalning.

Den inställda semestern har såvitt framkommit inte inneburit någon ekonomisk skada. Någon rätt till ersättning för den ideella skada som den inställda semestern säkert har inneburit finns inte, då TS inte har utsatts för något brott. Anspråket ska därför avslås i den delen.

När det gäller anspråket på förluster avseende sålda aktier och fonder finns det i utredningen inte några verifikationer eller dylikt som visar att en förlust har uppkommit. Det framgår inte heller hur förlusten på dessa försäljningar har beräknats i förhållande till den felaktigt påförda skatten. TS har därför enligt Justitiekanslerns mening inte styrkt att försäljningarna har inneburit någon förlust.

När det gäller anspråket för en förlust avseende det pantsatta guldet har TS efter omräkningen av skatten haft möjlighet att eliminera en eventuell förestående skada i den delen genom att lösa lånet i pantbanken. I den mån så har skett har några kostnader med anledning av detta inte redovisats i utredningen. Någon skada kan därför inte anses visad i den delen heller.

Enligt vad Justitiekanslern kommer fram till har alltså TS inte visat sig ha lidit någon ekonomisk skada av det fel som begicks hos Skatteverket. Och någon rätt till ersättning för ideell skada har han inte. Såvitt gäller den ekonomiska skadan får man emellertid ha förståelse för att det bereder vissa svårigheter att styrka förluster av det slag som det här handlar om, varjämte särskilt den som agerar utan ombud bör behandlas någorlunda generöst i den frivilliga skaderegleringen. Eftersom det handlade om ett ansenligt belopp, vilket uppenbarligen hade betydelse för TSs ekonomiska ställning, får det anses rimligt att sänka kravet på full bevisning för ekonomisk skada något och – enligt grunderna för bestämmelsen i 35 kap. 5 § rättegångsbalken – utge ett efter skälighet uppskattat skadeståndsbelopp. Justitiekanslern uppskattar ett sådant belopp i detta fall till 5 000 kr.