Ifrågasatt brott mot efterforskningsförbudet i tryckfrihetsförordningen m.m.

Justitiekanslerns beslut 

1. Justitiekanslern gör vissa uttalanden med anledning av hur en verksamhetschef vid Akutvårdcentralen i Borås agerade när någon hade lämnat uppgifter till massmedia, men vidtar ingen åtgärd i övrigt i ärendet. 

2. Beslaget av ett papper (ett A4-ark med viss text) hävs (Polismyndigheten Västra Götaland, dnr 1400-K188779-08, 2008-1400-BG13927). 

Ärendet 

Polismyndigheten i Västra Götaland, Länskriminalen i Borås, har hit överlämnat en anmälan för bedömning av om brott mot efterforskningsförbudet har begåtts. 

I anmälan har gjorts gällande att en namngiven verksamhetschef vid Akutvårdcentralen i Borås, Södra Älvsborgs Sjukhus, har brutit mot det i tryckfrihetsförordningen (TF) stadgade förbudet mot efterforskning av källor. Anmälaren har uppgett att verksamhetschefen, med anledning av en artikel som publicerades i Borås Tidning den 17 september 2008, har efterfrågat en journalists källa vid ett telefonsamtal med journalisten i fråga samt satt upp ett anslag på anslagstavlor på Akutvårdcentralen och därvid synes ha uppmanat personalen att inte diskutera en pågående arbetsrättslig process med utomstående. 

Justitiekanslern har inhämtat en utskrift av en artikel med rubriken ”Vårdpersonal stängs av från jobbet” som publicerades på Borås Tidnings hemsida den 17 september 2008. Vidare har Justitiekanslern tagit del av det nu nämnda anslaget, som hade tagits i beslag i ärendet av Polismyndigheten Västra Götaland. 

Justitiekanslerns bedömning 

Rättsliga utgångspunkter 

Av bestämmelserna i 1 kap. 1 § tredje stycket TF följer att det i princip står var och en fritt att meddela uppgifter och underrättelser för publicering i vilket ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift (meddelarfrihet). 

Enligt 3 kap. 4 § TF får en myndighet eller ett annat allmänt organ inte efterforska författaren till en framställning som har förts in i eller varit avsedd att föras in i en tryckt skrift i vidare mån än som erfordras för åtal eller något annat ingripande mot honom eller henne som inte står i strid med TF. Detsamma gäller den som har lämnat information till exempelvis en journalist eller en redaktion. För uppsåtlig efterforskning i strid med nämnda bestämmelse döms enligt 5 § andra stycket i samma kapitel till böter eller fängelse i högst ett år. Detta s.k. efterforskningsförbud avser att skydda sådana författare och meddelare som vill vara anonyma. 

Enligt 9 kap. 2 § TF är Justitiekanslern ensam åklagare i mål om tryckfrihetsbrott. Av bestämmelsens tredje stycke framgår att Justitiekanslern är ensam åklagare även i andra tryckfrihetsmål än mål om tryckfrihetsbrott, liksom i mål som annars avser brott mot någon bestämmelse i TF. Det senare innebär att Justitiekanslern är ensam åklagare också när det gäller brott mot efterforskningsförbudet i 3 kap. 5 § TF. Till skillnad från mål om tryckfrihetsbrott kan i dessa mål polis- och åklagarmyndigheter inleda förundersökning och besluta om eventuella tvångsmedel, till dess att det står klart om Justitiekanslern ska inträda som förundersökningsledare. 

Verksamhetschefens agerande 

Västra Götalandsregionen (Västra Götalands läns landsting), som är landstinget i Västra Götalands län, ansvarar för bl.a. hälso- och sjukvården inom landstinget. Landstinget bedriver verksamhet vid Akutvårdcentralen i Borås, Södra Älvsborgs Sjukhus. Landstinget är ett sådant allmänt organ som omfattas av efterforskningsförbudet. 

Utredningen ger inte tillräcklig grund för bedömningen att ett uppsåtligt brott mot efterforskningsförbudet enligt TF har förekommit. En enstaka fråga till en journalist räcker normalt inte för att det ska anses vara fråga om efterforskning. Någon förundersökning ska därför inte inledas. 

En annan fråga är om verksamhetschefens agerande var lämpligt. Justitiekanslern anser sig kunna diskutera denna fråga utan att ha utrett vad som närmare bestämt förekom. 

Kritiska uttalanden om arbetsförhållandena hos Akutvårdcentralen i Borås hade gjorts till medierna. Det rörde sig inte om några sekretessbelagda uppgifter. När det gäller sådana uttalanden får utrymmet för att framföra kritik mot att någon anställd må ha vänt sig till medierna anses vara mycket begränsat. Chefer bör också iaktta försiktighet med att ställa frågor som kan uppfattas så att meddelare efterforskas. 

Enligt vad utredningen ger vid handen förefaller verksamhetschefen delvis ha agerat för att förmedla till de anställda att en del ur personalen inte mådde bra på grund av de negativa skriverierna om myndigheten. Uttalandena på anslagstavlan var också relativt försiktigt hållna. Man kan dock inte bortse från att uttalanden av det här slaget lätt upplevs som chefens missnöje med att personalen har kritiserat myndigheten offentligt. De ger också ett intryck av att chefen allmänt sett har en negativ inställning till att de anställda utnyttjar sin grundlagsfästa meddelarfrihet, i varje fall då myndigheten riskerar att bli föremål för kritik. För de anställda kan sådana uttalanden få till följd att de avstår från att vända sig till medierna av rädsla för att dra på sig ledningens missnöje. Därmed stryps en debatt som måste få förekomma. 

Jag gör sammantaget bedömningen att verksamhetschefens agerande sådant det framträder på föreliggande material var mindre lämpligt mot bakgrund av den yttrandefrihetsrättsliga regleringen. Ärendet föranleder emellertid inte någon ytterligare åtgärd här. 

Beslag 

Beslaget av ett papper (ett A4-ark med viss text som hade anslagits på Akutvårdcentralens anslagstavla) ska hävas (i beslag hos Polismyndigheten Västra Götaland, dnr 1400-K188779-08, 2008-1400-BG13927).