Begäran om internationell rättslig hjälp i brottmål

Justitiekanslerns beslut 

Justitiekanslern bedömer att den begärda rättsliga hjälpen ska vägras i den mån det är fråga om ingripanden mot – eller med anledning av yttranden på – CD-skivor eller andra tekniska upptagningar som har spritts i Sverige genom att skickas med post till Tyskland. Ett beslut om detta ska fattas av regeringen. 

Justitiekanslern bedömer att det inte finns något hinder mot att lämna den begärda rättsliga hjälpen i den mån den avser CD-skivor eller andra tekniska upptagningar som inte har spritts i Sverige, eller brottsmisstankar som gäller yttranden på sådana skivor eller andra tekniska upptagningar. 

Justitiekanslern återlämnar framställningen till Åklagarmyndigheten, Åklagarkammaren för säkerhetsmål. 

Ärendet 

Åklagarmyndigheten i Frankfurt am Main har gjort en framställning till Åklagarmyndigheten, Åklagarkammaren för säkerhetsmål, om rättslig hjälp i Sverige. Åklagarkammaren för säkerhetsmål har överlämnat framställningen till Justitiekanslern för bedömning av om ärendet ska handläggas av Justitiekanslern och om det i övrigt finns något hinder mot att lämna rättslig hjälp i ärendet. 

Framställningen har sin bakgrund i en brottsutredning som den tyska Förbundskriminalpolisen genomför på uppdrag av Åklagarmyndigheten i Frankfurt am Main. 

Framställningen om rättslig hjälp avser en begäran om husrannsakan i en bostad, företagslokaler och andra utrymmen samt en bil som disponeras av en person, X, som är dansk medborgare men bosatt i Sverige. Som det får förstås innefattar framställningen också en begäran om att föremål som anträffas vid husrannsakan ska tas i beslag om dessa kan ha betydelse för brottsutredningen. 

Av handlingarna i ärendet framgår att X – såvitt här är av intresse – är misstänkt för att tillsammans med andra ”ha spritt, tillverkat, levererat, lagerfört, erbjudit, aviserat, gjort reklam för och importerat publikationer (ljudlagringsmedia) för att kunna använda dem eller delar därav eller för att möjliggöra ett sådant användande för tredje man, som uppviglar till hat mot delar av befolkningen eller mot en viss grupp på grund av nationalitet, ras, religion eller nationell egenart, vilka uppmanar till våldsåtgärder och godtyckliga åtgärder mot sådana [grupper] eller därigenom angriper andras människovärde i det att delar av befolkningen eller en ovan nämnd grupp förolämpas, föraktas på ett illvilligt sätt eller baktalas, och att detta sker på ett sätt som är ämnat att störa den allmänna friden, förnekar eller bagatelliserar de under national socialismens välde begångna massmorden på den judiska befolkningen”. 

Ljudlagringsmedierna – CD-skivor – misstänks ha producerats i Australien och därefter skickats till Sverige, varifrån de har vidarebefordrats till Tyskland. Skivorna ska ha skickats som brev från Sverige till Tyskland. Vid något tillfälle ska skivorna i stället ha fraktats med bil till Tyskland. 

De åtgärder som begäran om rättslig hjälp omfattar – husrannsakan och beslag – har väsentligen till syfte att (i översättning från tyska) ”verifiera de därifrån levererade ljudlagringsmedierna”, påvisa X:s ansvar för distributionen samt påvisa medverkan av ytterligare personer, påvisa eventuella kontakter med Tyskland som har samband med förvärv av rättigheter rörande ljudlagringsmedia, ta reda på om det finns förbindelser till vissa försäljningsbolag i andra länder och till den misstänkte framställaren i Australien samt få information om finansiella transaktioner i samband med leveranser av ljudlagsringsmedia, köp av produktionsrättigheter, betalning av ljudstudior eller inköp och försäljning av större mängder ljudmedia. 

Gällande regler 

Regler om internationell rättslig hjälp i brottmål finns i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål (i fortsättningen benämnd lagen om rättslig hjälp). 

Rättslig hjälp innefattar enligt 1 kap. 2 § lagen om rättslig hjälp bl.a. beslag och husrannsakan (p. 5). 

Enligt 2 kap. 1 § ska rättslig hjälp i form av bl.a. beslag och husrannsakan lämnas under de förutsättningar som gäller för en motsvarande åtgärd under en svensk förundersökning eller rättegång. Huvudregeln i fråga om beslag och husrannsakan är att rättslig hjälp får lämnas endast om den gärning som ansökan avser motsvarar ett brott enligt svensk lag (2 kap. 2 §). I förhållande till andra EU-länder samt Norge och Island får dock sådana åtgärder företas även om det inte föreligger dubbel straffbarhet, förutsatt att det för gärningen kan dömas till fängelse i den andra staten (4 kap. 20 § första stycket). 

Enligt 2 kap. 14 § ska en ansökan om rättslig hjälp avslås om ett bifall till ansökan skulle kränka Sveriges suveränitet, medföra fara för rikets säkerhet eller strida mot allmänna svenska rättsprinciper eller andra väsentliga intressen. 

Lagen om rättslig hjälp innehåller inte någon särskild föreskrift om att dess tillämpningsområde begränsas av tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Att grundlagarna inte kan sättas ur spel genom lagstiftning på lägre konstitutionell nivå har ansetts självklart och någon uttrycklig regel har därför inte ansetts böra införas i lagen (prop.1999/2000:61 s. 73). 

Av TF och YGL följer att ingripanden med anledning av eller mot yttranden i grundlagsskyddade medier får ske endast i den ordning och under de förutsättningar som dessa grundlagar anger (1 kap. 3 § TF och 1 kap. 4 § YGL). Förekommer i ett ärende om rättslig hjälp en misstanke om tryck- eller yttrandefrihetsbrott ska ärendet handläggas av Justitiekanslern i egenskap av ensam åklagare för sådana brott. Justitiekanslern kan då besluta att inleda förundersökning i den ordning som föreskrivs i TF och YGL. 

När det gäller en teknisk upptagning som har framställts utomlands är YGL i princip tillämplig om upptagningen har lämnats ut för spridning i Sverige (10 kap. 1 § YGL). Om en teknisk upptagning inte har lämnats ut för spridning i Sverige gäller, oavsett om upptagningen har framställts här eller i utlandet, YGL:s regler endast i fråga om meddelar- och anskaffarfrihet och rätten till anonymitet och då med vissa inskränkningar (10 kap. 2 § YGL). 

Enligt 1 kap. 3 § första stycket YGL får det inte förekomma att något som är avsett att framföras i en teknisk upptagning först måste granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ. Inte heller är det tillåtet för myndigheter och andra allmänna organ att utan stöd i YGL förbjuda eller hindra spridning bland allmänheten på grund av det kända eller väntade innehållet i en teknisk upptagning. Förbudet mot censur och mot hindrande åtgärder innebär att enligt svensk rätt något ingripande över huvud taget inte får ske med anledning av en teknisk upptagning innan spridning faktiskt har skett. 

Justitiekanslerns bedömning 

CD-skivor som är spridda i Sverige 

YGL:s tillämplighet 

Högsta domstolen har i rättsfallet NJA 1956 s. 48 (som avsåg TF) slagit fast att den som här i landet direkt till enskilda adressater utomlands postar framställningar som omfattas av grundlagarna, agerar under grundlagarnas skydd. Framställningarna anses genom detta förfarande ha lämnats ut för spridning i Sverige. Rättsfallet får anses alltjämt ge uttryck för gällande rätt. Högsta domstolen har t.ex. hänvisat till det i NJA 2002 s. 583. 

Av utredningen i ärendet framgår att merparten av de CD-skivor som avses med begäran om rättslig hjälp har skickats direkt med post från Sverige till Tyskland. I analogi med 1956 års rättsfall får skivorna då anses utgivna i Sverige, vilket som sagt är en förutsättning för att grundlagen ska vara tillämplig enligt 10 kap. 1 § YGL. Ett ingripande med anledning av yttranden som CD-skivorna innehåller eller mot skivorna får alltså ske endast i den ordning och under de förutsättningar som YGL medger. 

Om skivorna innefattar något yttrandefrihetsbrott kan Justitiekanslern inleda förundersökning, besluta om husrannsakan och beslag m.m. Frågan om en förundersökning bör inledas av mig med anledning av vad som har framkommit om spridningen av dessa skivor i Sverige har jag prövat i ett särskilt beslut denna dag (dnr 6910-08-33). Jag har därvid kommit fram till att eventuella yttrandefrihetsbrott i Sverige har preskriberats eller kommer att preskriberas innan det är möjligt att väcka åtal. Jag har därför beslutat att inte för närvarande inleda någon förundersökning. 

Nästa fråga är då om grundlagen hindrar att rättslig hjälp i form av husrannsakan och beslag lämnas med anledning av yttranden på skivorna eller avseende skivorna som sådana. 

Medför ingripandehinder ett hinder mot rättslig hjälp? 

I tidigare beslut har Justitiekanslern menat att TF:s regler har hindrat rättslig hjälp i situationer där Justitiekanslern inte har kunnat ingripa enligt svensk rätt. Frågan har därefter varit föremål för Justitiekanslerns prövning vid flera tillfällen (t.ex. beslut 2003-02-05 i ärende 302-03-30 och 2003-06-26 i ärende 1655-03-30). Jag har därvid gjort bedömningen att TF:s regler om ingripande enligt svensk rätt inte i och för sig hindrar att rättslig hjälp lämnas till en stat där ett brott har begåtts enligt det landets lag. Att lämna rättslig hjälp innebär enligt min uppfattning inte i sig att ett ingripande sker enligt TF eller YGL. Lämnande av rättslig hjälp faller inte heller i övrigt inom området för TF:s och YGL:s reglering. Det sagda betyder också, enligt min mening, att lämnande av rättslig hjälp i princip inte berörs av TF:s och YGL:s regler om Justitiekanslerns exklusiva åklagarkompetens. 

I den mån rättslig hjälp innebär ett ingripande med anledning av vad som har yttrats i ett grundlagsskyddat medium, eller mot mediet som sådant, hindras dock den rättsliga hjälpen även enligt min mening av grundlagarna. Husrannsakan och beslag riktade mot den misstänkte får anses innebära sådana ingripanden. 

Genom de ovan nämnda besluten återlämnade jag de berörda framställningarna till Regeringskansliet för prövning av frågan om den begärda rättsliga hjälpen i stället skulle vägras med hänvisning till att ett bifall till framställningarna skulle strida mot svenska allmänna rättsprinciper enligt 2 kap. 14 § lagen om rättslig hjälp. Ett beslut om avslag på den grunden ska nämligen, enligt 2 kap. 15 § samma lag, fattas av regeringen. 

Regeringen avslog sedermera båda framställningarna med motiveringen att rättslig hjälp tidigare har vägrats när Justitiekanslern inte har funnit sig kunna ingripa enligt svensk rätt och att regeringen inte fann anledning att nu göra en annan bedömning (Regeringsbeslut 2003-04-03 i ärende JuBIRS2003/89 och 2003-09-25 i ärende JuBIRS2003/1881). Detta torde få tolkas så att enligt regeringens uppfattning ett hinder mot ingripande automatiskt medför ett hinder mot att rättslig hjälp lämnas. 

Efter att de nämnda besluten meddelades har Tryck- och yttrandefrihetsberedningen presenterat sitt delbetänkande ”Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor” (SOU 2004:114). Beredningen har intagit ståndpunkten att internationellt rättsligt bistånd på grund av brott enligt utländsk lag aldrig kan lämnas när det yttrande som ligger till grund för en begäran skyddas av TF eller YGL. Därvid klargjorde Tryck- och yttrandefrihetsberedningen vilka krav som gäller i fråga om geografisk tillämplighet för att ett yttrande ska skyddas av grundlagarna. Yttranden som saknar samband med Sverige skyddas inte av de svenska grundlagarna. 

För att ändå möjliggöra bistånd i vissa fall när grundlagarna är tillämpliga har beredningen föreslagit att en ny regel ska införas i TF och att en hänvisning till denna bestämmelse ska införas i YGL. 

Jag har i mitt yttrande över betänkandet vidhållit uppfattningen att TF och YGL inte automatiskt förbjuder svenska myndigheter att lämna internationell rättslig hjälp avseende grundlagsskyddade yttranden som omfattas av svensk lag, utan att en begäran om sådan hjälp på TF:s och YGL:s områden normalt bör bedömas enligt 2 kap. 14 § lagen om rättslig hjälp. I den mån den rättsliga hjälpen avser ett ingripande med anledning av vad som har yttrats hindras den dock även enligt min uppfattning av grundlagarna. 

Betänkandet har inte föranlett någon lagstiftning i frågan. 

Jag finner inte några skäl att göra någon annan bedömning än den som jag har gjort tidigare och som har redovisats ovan. Att de olika uppfattningarna i frågan dock torde sakna betydelse i det här fallet framgår nedan. 

Hinder mot rättslig hjälp i detta fall? 

Jag menar alltså att den svenska tryck- och yttrandefrihetsregleringen som utgångspunkt inte hindrar att Sverige lämnar internationell rättslig hjälp vid utredning av ett förfarande som utgör brott i den begärande staten, men som i Sverige skyddas av reglerna i TF och YGL. Undantag från denna utgångspunkt gäller emellertid dels om den rättsliga hjälpen strider mot grundlagarnas ingripandeförbud (se ovan), dels om hjälpen på annat sätt skulle komma i konflikt med svenska allmänna rättsprinciper enligt 2 kap. 14 § första stycket lagen om rättslig hjälp. 

I den mån ett ingripande mot X avser hans befattning med CD-skivor som är spridda i Sverige i YGL:s mening kommer ingripandet inte i konflikt med förbudet mot censur eller andra hindrande åtgärder. Med hänsyn till att det brott som X är misstänkt för i huvudsak synes motsvara det svenska brottet hets mot folkgrupp torde det enligt min mening inte i och för sig stå i strid med allmänna svenska rättsprinciper att i fråga om dessa skivor lämna rättslig hjälp till tyska myndigheter. Men eftersom det i detta fall är fråga om husrannsakan och beslag hos den misstänkte, måste det anses röra sig om ett ingripande enligt YGL mot tekniska upptagningar som skyddas av grundlagen (1 kap. 4 § andra meningen). Det betyder att den rättsliga hjälpen inte får lämnas. Det gäller naturligtvis även i den mån det skulle handla om andra i Sverige spridda tekniska upptagningar än CD-skivor. 

Med hänvisning till det anförda ska framställningen återlämnas till Åklagarmyndigheten, som torde ha att överlämna den till regeringen för beslut i den nu aktuella delen. 

CD-skivor som inte är spridda i Sverige 

Sådana CD-skivor som inte har skickats med post till Tyskland utan som har fraktats dit på annat sätt omfattas inte av YGL som exklusiv straff- och processlag eftersom de inte kan anses spridda i Sverige (1 kap. 10 § första stycket YGL). Såsom icke spridda här i landet omfattas de dock av grundlagens skydd mot censur och andra hindrande åtgärder. Om ett fullbordat spridningsbrott redan har skett i Tyskland, vilket torde vara fallet här, bör dessa skyddsregler dock inte kunna åberopas till skydd mot ett ingripande här i landet (prop. 1997/98:43 s. 121). 

Grundlagen torde alltså inte utgöra något hinder mot att rättslig hjälp lämnas såvitt avser åtgärder riktade mot dessa skivor eller baserade på brottsmisstankar avseende yttranden på skivorna. Det gäller även när det handlar om ett ”ingripande”, vilket är fallet här eftersom det rör sig om husrannsakan och beslag hos den misstänkte. Inte heller torde det kunna anses strida mot svenska allmänna rättsprinciper att lämna den begärda hjälpen (2 kap 14 § första stycket lagen om rättslig hjälp). 

Självfallet gäller det sagda även andra i Sverige icke spridda tekniska upptagningar än CD-skivor. 

Sammanfattning av Justitiekanslerns ställningstagande 

CD-skivor och andra tekniska upptagningar som är spridda i Sverige skyddas av YGL. Ett ingripande mot dessa upptagningar, eller med anledning av yttranden på dem, får ske endast i den ordning som föreskrivs i YGL. Det betyder enligt Justitiekanslerns mening att rättslig hjälp i form av husrannsakan eller beslag inte får lämnas. Varken husrannsakan eller beslag får sålunda ske med anledning av yttranden på upptagningarna. Och oavsett vad brottsmisstankarna avser får husrannsakan eller beslag inte avse upptagningarna i fråga. 

CD-skivor och andra tekniska upptagningar som inte är spridda i Sverige skyddas inte av YGL annat än genom censurförbudet. Varken detta förbud, YGL i övrigt eller svenska allmänna rättsprinciper hindrar enligt Justitiekanslerns mening i detta fall rättslig hjälp i form av husrannsakan eller beslag avseende dessa upptagningar. Rättslig hjälp i form av husrannsakan och beslag får sålunda lämnas med anledning av brottsmisstankar som gäller yttranden på upptagningarna. Dessa får dessutom tas i beslag med anledning även av andra brottsmisstankar under förutsättning att övriga krav för sådan rättslig hjälp är uppfyllda. 

Enligt lagen om rättslig hjälp ska beslut om avslag på en begäran om sådan hjälp fattas av regeringen. Åklagarmyndigheten torde därför ha att överlämna framställningen till regeringen för beslut.