Diarienr: 7311-07-30 / Beslutsdatum: 2 nov 2007

Begäran från en polismyndighet om att Justitiekanslern skall yttra sig över tryckfrihetsförordningens tillämplighet i ett visst fall

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern vidtar inte någon åtgärd i ärendet.

Handlingarna återlämnas till Polismyndigheten i Stockholms län för de åtgärder som kan vara aktuella där.

Ärendet

Polismyndigheten i Stockholm har hit överlämnat en anmälan angående brott mot lagen (1978:800) om namn och bild i reklam för prövning av frågan om tryckfrihetsförordningen är tillämplig. Anmälan avser att tidningen Stockholm City olovligen har publicerat anmälarens namn och bild i reklamsyfte. Till anmälan har fotografier av en annons som har satts upp på reklamtavlor i en tunnelbanestation fogats.

Justitiekanslerns bedömning

Tryckfriheten sådan den garanteras i tryckfrihetsförordningen har till syfte att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Missbruk av tryckfriheten får inte föranleda ingripanden eller straff i andra fall än som framgår av förordningen. Den är således exklusivt tillämplig i fråga om sådant missbruk av yttrandefriheten som sker genom meddelanden i tryckt skrift. Vid ingripanden på grund av tryckfrihetsbrott är Justitiekanslern ensam behörig åklagare.

Ett meddelande som är lagstridigt i något annat hänseende än som ett överskridande av gränserna för tryckfriheten faller utanför tryckfrihetsförordningens tillämpningsområde. I ett sådant fall kan åtgärder av olika slag vidtas med stöd av allmän lag. Förundersökning med anledning av misstanke om brott inleds då av allmän åklagare.

En grundläggande förutsättning för att Justitiekanslern skall vara behörig att ta upp en anmälan till prövning är alltså att tryckfrihetsförordningen är tillämplig på den aktuella framställningen. Enligt gällande rätt anses inte förordningens regler tillämpliga på reklamåtgärder som är av utpräglat kommersiell natur. Med det uttrycket brukar avses att reklamåtgärderna har vidtagits i kommersiell verksamhet och i kommersiellt syfte samt har rent kommersiella förhållanden till föremål.

En anmälan om brott mot lagen om namn och bild i reklam skall som framgår ovan prövas av allmän åklagare. I ett fall som det nu aktuella, där det inte är uppenbart att tryckfrihetsförordningen hindrar att ett ingripande sker med stöd av lagen om namn och bild i reklam, bör utgångspunkten vara att det i första hand ankommer på allmän åklagare att pröva anmälan. Den skall därför återställas till Polisen för de åtgärder som den kan ge anledning till där.