Ett antal teckningar med det huvudsakliga temat att judarna, israelerna och staten Israel på olika sätt utnyttjar Förintelsen som ursäkt för att bl.a. utöva våld mot palestinier har publicerats på en hemsida. Fråga om hets mot folkgrupp

Justitiekanslerns beslut 

Justitiekanslern vidtar inte någon åtgärd med anledning av anmälan. 

Ärendet 

En privatperson har hos ett antal polismyndigheter gjort en anmälan om hets mot folkgrupp med anledning av bilder som har publicerats på hemsidan www.den-svenske.com. Polismyndigheten i Västerbottens län har överlämnat anmälan hit för prövning. 

Justitiekanslern har via den aktuella hemsidan tagit del av de bilder som avses med anmälan. 

Justitiekanslerns bedömning 

Enligt domstolsavgöranden är yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) tillämplig på webbplatsen www.den-svenske.com (se bl.a. NJA 2004 s. 574). Jag har även i andra ärenden ansett att innehållet på den aktuella webbplatsen faller in under YGL:s tillämpningsområde (se t.ex. Justitiekanslerns beslut den 24 maj 2006 i ärendet med dnr 3643-06-31). Jag finner inte anledning att göra någon annan bedömning nu. 

Enligt 5 kap. 1 § YGL jämförd med 7 kap. 4 § 11 tryckfrihetsförordningen och 16 kap. 8 § brottsbalken skall det anses som ett yttrandefrihetsbrott – hets mot folkgrupp – om någon i ett radioprogram eller en teknisk upptagning hotar eller uttrycker missaktning för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Bilder som publiceras på en hemsida som omfattas av YGL:s bestämmelser är att anse som ett sådant meddelande som kan utgöra hets mot folkgrupp. 

Den genom YGL grundlagsfästa principen om yttrandefrihet utgör i Sverige en viktig grundval för fri debatt och åsiktsbildning. Syftet med lagstiftningen om hets mot folkgrupp har inte varit att motverka debatt eller kritik av skilda företeelser. Begreppet missaktning måste därför tolkas med viss försiktighet, vilket innebär att alla förnedrande eller nedsättande uttalanden eller andra meddelanden inte är att bedöma som hets mot folkgrupp. 

Att det föreligger olika åsikter i samhället om det befogade i ett kritiskt uttalande, eller ett annat meddelande, är en omständighet som saknar betydelse för frågan om ett uttalande är straffbart. Även för sådana uttalanden som av en bred allmänhet uppfattas som stötande eller direkt missvisande måste det finnas ett vidsträckt utrymme (jfr Holmqvist m.fl., Brottsbalken – En kommentar, s.16:36 f., och Axberger, Tryckfrihetens gränser, s. 209 f.). 

Vidare framgår av den s.k. instruktionen i 1 kap. 5 § YGL att det åligger den som har att vaka över efterlevnaden av denna grundlag att bl.a. ha i åtanke att yttrandefriheten utgör grundval för ett fritt samhällsskick. Häri ligger en hänvisning till de syften som motiverar en vidsträckt yttrandefrihet, nämligen att den skall säkerställa ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande (jfr 1 kap. 1 § andra stycket YGL). 

Enligt informationen på den aktuella hemsidan kommer bilderna ursprungligen från en teckningstävling, med inslag av satir, som utlystes av en iransk tidning med anledning av den danska tidningen Jyllands-Postens publicering av teckningar föreställande profeten Mohammed. 

Det rör sig om 16 olika teckningar med det huvudsakliga temat, sammantaget, att judarna, israelerna och staten Israel på olika sätt utnyttjar Förintelsen för att gynna sig själva, och att de därvid hindrar fredsprocessen, utövar våld och dödar palestinier med Förintelsen som ursäkt och täckmantel. En av teckningarna (nr 14) synes förmedla budskapet att Förintelsen är ett påhitt. Några bilder saknar direkt koppling till Förintelsen men framställer judarna, israelerna eller staten Israel som samvetslösa våldsutövare i konflikten med palestinierna. 

Påståendet att Förintelsen är ett påhitt är naturligtvis ytterst provocerande och kränkande. Men det har inte bedömts i sig vara brottsligt enligt svensk rätt. Också flera av de andra bilderna är mycket provocerande och kränkande för folkgruppen judar. Jag tänker därvid i första hand på nr 1, 2, 5, 6, 7, 9, 11, 15 och 16, sådana de har återgetts på hemsidan (en utskrift finns i ärendeakten). Påståendet att judarna utnyttjar Förintelsen för egna syften, inbegripet våld, är dock i sig ett tillåtet uttalande inom ramen för den yttrandefrihet som gäller här i landet. Detsamma gäller påståendet att judarna är samvetslösa våldsutövare i konflikten. Om budskapet i någon teckning förenas med ett även i övrigt mycket kränkande uttryck torde teckningen ändå sammantaget få anses innefatta hets mot folkgrupp. Något sådant mycket kränkande uttryck vid sidan om det huvudsakliga budskapet kan dock inte anses förekomma i de aktuella teckningarna. 

Sammantaget anser jag att de teckningar som har publicerats på den aktuella hemsidan inte passerar gränsen för vad som är tillåtet att uttrycka inom ramen för den långtgående yttrandefrihet som gäller här i landet. Någon förundersökning skall därför inte inledas.