Fråga om Justitiekanslerns eventuella åtgärder med anledning av att ett justitieråd har gjort sig skyldig till brott
Justitiekanslerns beslut
Justitiekanslern vidtar inte någon åtgärd i ärendet och väcker således inte någon talan i Högsta domstolen.
Ärendet
Justitierådet LT har vid ett tillfälle gjort sig skyldig till brott mot lagen (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjänster.
Åklagarmyndigheten, Riksenheten för polismål, har den 20 maj 2005 utfärdat ett strafföreläggande varigenom LT har förelagts ett bötesstraff på 50 dagsböter. LT har genom sitt ombud förklarat att han kommer att godkänna strafföreläggandet.
Fråga har nu uppkommit om det finns anledning att vidta arbetsrättsliga åtgärder mot LT på grund av brottet.
Rättslig reglering
Enligt 11 kap. 5 § regeringsformen får den som har utnämnts till ordinarie domare skiljas från tjänsten endast
1. om han genom brott eller grovt eller upprepat åsidosättande av tjänsteåliggande har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha tjänsten,
2. om han har uppnått gällande pensionsålder eller annars enligt lag är skyldig att avgå med pension.
Högsta domstolen prövar om en ledamot av Högsta domstolen eller Regeringsrätten skall skiljas från sin tjänst. En sådan talan väcks av riksdagens ombudsman eller Justitiekanslern, se 12 kap. 8 § andra stycket regeringsformen.
Justitiekanslerns bedömning
LT innehar en ordinarie domartjänst som justitieråd. Han har nu strafförelagts för brott. Det kan sättas i fråga om det vid sidan av den straffrättsliga påföljden skall inledas ett förfarande i syfte att skilja honom från tjänsten. Jag har kommit överens med Chefsjustitieombudsmannen att denna fråga skall handhas av mig.
Som framgår av den rättsliga reglering som har redovisats ovan har ordinarie domare ett grundlagsfäst anställningsskydd. Skälet är att det ses som en nödvändig garanti för ett självständigt dömande att ordinarie domare inte kan skiljas från tjänsten i andra fall än då objektivt godtagbara skäl föreligger, se Petrén m.fl., Sveriges grundlagar, s. 274.
Vad som nu skall bedömas är alltså om LT genom det brott som han har gjort sig skyldig till har visat sig uppenbarligen olämplig att inneha sin tjänst. I så fall skall talan väckas i Högsta domstolen om att han skall skiljas från tjänsten, annars inte.
Den som i sin yrkesutövning är satt att döma över andra skall själv vara ett föredöme. Det måste därför ställas höga krav på domare i fråga om laglydnad och omdöme. Varje brist i detta hänseende är ägnad att rubba allmänhetens förtroende för kvaliteten i dömandet och för rättssäkerheten. Man måste därför se mycket allvarligt på att en domare gör sig skyldig till brott. I detta fall rör det sig dessutom om en av landets högsta domartjänster.
Av den aktuella grundlagsbestämmelsen framgår att inte alla brott skall leda till att domaren skiljs från sin tjänst. Det fordras att domaren genom brottet har visat sig uppenbarligenolämplig att inneha tjänsten. Förarbetena till bestämmelsen ger inte någon närmare ledning för tolkningen. Inte heller i rättspraxis – främst Statens ansvarsnämnds och Arbetsdomstolens avgöranden – ges någon närmare sådan ledning. Där kan dock viss vägledning hämtas angående avskedande på grund av brott av offentliga tjänstemän i allmänhet. Ordet ”uppenbarligen” innebär att avskiljande kommer i fråga endast i klara fall, dvs. då man kan säga utan tvekan att domaren inte är lämplig för tjänsten.
Vid bedömningen av om det i ett enskilt fall finns tillräckliga skäl för Justitiekanslern att väcka talan i Högsta domstolen om avskiljande bör i första hand beaktas brottslighetens straffvärde och omfattning. Hänsyn bör också tas till brottets art. En avgörande fråga bör vara vilken inverkan brottsligheten får på förtroendet för domarens fortsatta dömande verksamhet.
Mitt ställningstagande i det aktuella fallet skall baseras på den brottslighet som LT har strafförelagts för. Att misstanken har omfattat ytterligare brott skall således inte läggas honom till last vid den bedömning som jag har att göra. Jag har dock gått igenom förundersökningsprotokollet för att bilda mig en uppfattning om gärningen.
LT har strafförelagts för ett fall av brott mot sexköpslagen. Brottet har medfört ett förhållandevis begränsat bötesstraff, 50 dagsböter. Det står klart att förtroendet för honom som domare är skadat. Men han kan inte genom brottet – dess straffvärde, omfattning eller art – anses ha visat sig uppenbarligen olämplig att inneha sin tjänst.
Med hänvisning till det anförda skall någon åtgärd inte vidtas i syfte att skilja LT från hans tjänst.