Ifrågasatt yttrandefrihetsbrott på Internet; särskilt fråga om identifieringen av en databas för vilken grundlagsskydd uppkommit efter registrering

Justitiekanslerns beslut 

1. Förundersökning skall inte inledas med anledning av anmälningen mot uppgifterna på hemsidorna. 

2. Handlingarna i ärendet återställs till Åklagarmyndigheten i Göteborg beträffande de uppgifter som enligt anmälningen har vidarebefordrats via e-post. 

Ärendet 

Åklagarmyndigheten i Göteborg, 3:e åklagarkammaren, har hit överlämnat en anmälan angående hets mot folkgrupp och förtal med anledning av innehållet på två webbsidor benämnda "Sekt i fokus:Duga" och "DUGA - och livets spel..." med webbadresserna www.home.swipnet.se/~w-87058/duga03.html respektive www.duga.thisbelongsto.us. Anmälan avser också uppgifter som spritts via e-post. 

Upplysningar har inhämtats från Radio- och TV-verket. Justitiekanslern har tagit del av ett utgivningsbevis som har utfärdats för databasen Sektinfo, www.sektinfo.just.nu, som tycks ha anknytning till de i ärendet anmälda webbsidorna. 

Justitiekanslerns bedömning 

Anmälan avseende innehållet på webbsidorna 

Innehållet på en hemsida på Internet faller i princip utanför både tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden. Enligt den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen är emellertid grundlagens föreskrifter om radioprogram tillämpliga också när en redaktion för en tryckt periodisk skrift eller för ett radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av tryckta eller därmed enligt tryckfrihetsförordningen jämställda skrifter eller av tekniska upptagningar, eller en nyhetsbyrå med hjälp av elektromagnetiska vågor på särskild begäran tillhandahåller allmänheten upplysningar direkt ur en databas. Det gäller under förutsättning att mottagaren inte kan ändra innehållet i registret. Från den 1 januari 2003 tillämpas regeln, enligt paragrafens andra stycke, även på databaser som tillhandahålls av den som har meddelats utgivningsbevis för sin verksamhet. 

Radio- och TV-verket har upplyst att något utgivningsbevis inte har meddelats för någon innehavare av en databas med de i anmälan angivna namnen eller webbadresserna. Däremot gäller, som nämnts ovan, ett utgivningsbevis för verksamheten på databasen Sektinfo, www.sektinfo.just.nu. Av utgivningsbeviset framgår att databasen tillhandahålls via webbsidor som finns tillgängliga på den angivna webbadressen. Justitiekanslern har vid slagning på denna webbadress kopplats vidare till adressen www.home.swipnet.se/~w-87058 som anges vara en "Startsida" med underrubriken "Om manipulativa sekter mm". Från denna sida man kan via den s.k. ramen navigera sig vidare till den anmälda webbsidan "Sekt i fokus: Duga". De nu nämnda webbsidorna är layoutmässigt likadana och har i sin tur en nästan helt överensstämmande utformning med den likaledes anmälda webbsidan "DUGA - och livets spel...". Från den sistnämnda sidan finns en länk till webbsidan "Sekt i fokus:Duga". Samtliga nu nämnda webbsidor har i princip samma sakfråga till föremål för sina framställningar. Till det sagda skall också läggas att den person som innehar utgivningsbeviset för databasen Sektinfo också tillhandahåller i vart fall webbsidan "Sekt i fokus: Duga". 

Av det sagda framgår att det i ärendet anmälda materialet knyter an till en databas som har grundlagsskydd. Frågan är då om de ifrågasatta webbsidorna kan anses innefattade i den verksamhet som utgivningsbeviset har meddelats för. I det fall yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig på det anmälda materialet ankommer det på mig i min egenskap av åklagare på yttrandefrihetsgrundlagens område att pröva anmälningen i denna del. Anmälningen skall annars prövas av allmän åklagare. 

Ett utgivningsbevis måste kunna knytas till en viss databas. Verksamheten skall därför ha ett namn (se 1 kap. 9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen). Även för en sådan databas som utan registrering har grundlagsskydd skall det finnas ett namn (se femte stycket samma paragraf). Den som tillhandahåller webbplatsen är vidare skyldig att se till att databasens namn görs tillgänglig på webbplatsen (se 3 kap. 26 § lagen [1991:1559] med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden). Kravet på att en databas skall ha ett namn motiveras i första hand av att den måste kunna identifieras om det är aktuellt att ingripa mot innehållet (prop. 2001/02:74 s. 50). Det är naturligtvis också av stor vikt att det på ett enkelt sätt går att avgöra huruvida databasen har grundlagsskydd, inte minst för att medverkande och meddelare skall kunna bedöma sitt eventuella ansvar. Eftersom det frivilliga grundlagsskyddet för databaser bygger på ett registreringsförfarande bör det för att grundlagen skall vara tillämplig ställas relativt höga krav på att verksamheten har ordnats på ett sådant sätt att den kan hänföras till registreringen. Samtidigt skall det hållas i minnet att det grundlagsskydd för en databas som har uppkommit genom registreringen av ett utgivningsbevis inte upphör att gälla innan beviset har återkallats eller dess giltighetstid har gått ut. Det sagda innebär att den omständigheten att namnet inte har satts ut inte i sig medför att databasen förlorar sitt grundlagsskydd. 

Verksamhetens namn är alltså den mest betydelsefulla faktorn för att identifiera en databas. Men även andra förhållanden bör vara av betydelse för att slå fast den grundlagsskyddade verksamhetens omfattning. Situationen kan i ett fall som det aktuella närmast jämföras med vad som gäller för avgränsningen av vad som är en periodisk skrift enligt tryckfrihetsförordningen. Enligt 1 kap. 7 § första stycket avses med en periodisk skrift en tidning, en tidskrift eller någon annan sådan tryckt skift som är avsedd att med viss regelbundenhet ges ut under en bestämd titel samt löpsedlar och bilagor till skriften. En periodisk skrift är i regel enkel att definiera utifrån det sammanhäftade exemplaret. För bilagor gäller däremot att kopplingen till den periodiska skriften inte alltid är helt tydlig och att anknytningen till skriften ofta får sökas genom bilagornas titel, eventuell gemensam utformning eller layout eller sättet som bilagorna levereras på. 

För material som publiceras på Internet bör liknande överväganden kunna göras. Frågan om en webbsida kan hänföras till någon viss databas bör därför, förutom med ledning av namnet, kunna bedömas med beaktande bl.a. av eventuell gemensam layout, redaktionell anknytning och hur sidorna tekniskt är anordnade i förhållande till varandra. Ytterst bör det för avgränsningen av en databas vara avgörande om det material som lagts ut framstår som en enhetlig produkt eller inte (jfr Radio- och TV-verkets beslut den 19 januari 2004 i ärende med dnr 1192/2003). 

I det aktuella fallet tillhandahålls den databas för vilken grundlagsskydd har uppkommit genom registrering inte under det namn som har angetts i utgivningsbeviset. Den i utgivningsbeviset angivna webbadressen leder i stället med automatik till den webbsida genom vilken det anmälda materialet kan anträffas eller vilken det annars kan hänföras till. Det sagda innebär enligt min mening att den i utgivningsbeviset angivna tekniska beskrivningen - dvs. att databasen tillhandahålls via hemsidor vilka finns tillgängliga på den registrerade webbadressen - därigenom får anses inrymma det anmälda materialet. Förutom denna tekniska anknytning finns det även en redaktionell koppling mellan den registrerade verksamheten och - i vart fall delar av - det anmälda materialet. Mot bakgrund härav och med beaktande av webbsidornas utformning talar det mesta för att materialet har grundlagsskydd enligt databasregeln. 

En helt säker slutsats i frågan om de anmälda webbsidornas rättsliga status skulle kräva ytterligare utredningsåtgärder från min sida. Enligt min mening står det emellertid klart att de anmälda uppgifterna inte innefattar något som kan bedömas utgöra ett yttrandefrihetsbrott. Jag kan således redan nu konstatera att förundersökning avseende yttrandefrihetsbrott i denna del inte skulle inledas även om det efter ytterligare utredning visade sig att det helt klart var på det sättet att det ankom på mig att ta ställning till anmälan. Det ter sig mot denna bakgrund varken rationellt eller ekonomiskt försvarbart att föranstalta om ytterligare utredning för att närmare söka fastställa om det är jag eller allmän åklagare som är behörig att ta ställning till anmälningen såvitt nu är i fråga. 

Jag anser mig i detta läge kunna ta ställning i ärendet utifrån antagandet att anmälan avser grundlagsskyddade uppgifter. Med hänsyn härtill och till det ovan anförda finner jag att anmälan inte i nu behandlad del skall leda till att förundersökning beträffande hets mot folkgrupp eller förtal inleds. 

Anmälan avseende de uppgifter som spritts via e-post 

De uppgifter som avses med anmälan har tillställts ett begränsat antal mottagare via e-post. Urvalet av mottagare har gjorts av avsändaren. Sändningen faller därmed inte in under yttrandefrihetsgrundlagens regler om radioprogram (jfr 1 kap. 6 §). Yttrandefrihetsgrundlagens eller tryckfrihetsförordningens regler är inte heller på någon annan grund tillämpliga på den anmälda e-postsändningen. Det ankommer därför inte på Justitiekanslern utan på allmän åklagare att ta ställning till anmälningen. 

Ärendet avslutas härmed.