Fråga om meddelarfrihet vid inspelningen av ett TV-program
Justitiekanslerns beslut
Justitiekanslern återställer handlingarna till Södertörns åklagarkammare i Stockholm under hänvisning till att meddelarfrihet enligt 1 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen inte kan anses gälla för dem som deltog i den anmälda TV-inspelningen.
Ärendet
Bakgrunden till ärendet är att ett TV-team från ZTV den 26 februari 2004 spelade in ett programinslag i Heron City, Stockholm. På platsen för inspelningen uppträdde en person (programdeltagare eller skådespelare) naken i en fontän och tilltalade därvid bl.a. ett barn. Något anslag eller liknande som angav att det var fråga om en TV-inspelning fanns inte. Väktare ingrep mot TV-teamet, varefter polis kallades till platsen. Polisen upprättade med anledning härav en anmälan angående sexuellt ofredande och förargelseväckande beteende. Av handlingarna i ärendet framgår att polisen beslutade att ta två videofilmer i beslag från TV-teamet.
Södertörns åklagarkammare i Stockholm har överlämnat anmälningen hit för handläggning. Även de i beslag tagna videobanden har överlämnats hit.
Justitiekanslerns bedömning
Radio- och TV-program omfattas normalt av skyddet i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
För innehållet i ett TV-program svarar i regel utgivaren. Det är endast denne som enligt YGL:s principer om ensamansvar kan åtalas i det fall uppgifter eller uttalanden som återges i programmet innefattar ett yttrandefrihetsbrott.
En annan hörnsten i det yttrandefrihetsrättsliga grundlagsskyddet är att den som medverkar till framställningen av t.ex. ett TV-program inte kan göras straffrättsligt ansvarig för sin medverkan. Enligt 1 kap. 2 § YGL står det envar fritt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst till författare och andra upphovsmän samt till utgivare, redaktioner eller nyhetsbyråer, om syftet är att uppgifterna skall offentliggöras i t.ex. ett TV-program. Denna meddelarfrihet gäller journalister, skådespelare och andra som medverkar vid tillkomsten av ett TV-program. Undantag från denna grundlagsskyddade meddelarfrihet gäller enligt 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen i de fall där meddelandet innefattar brott av vissa allvarligare slag, vid oriktigt utlämnande av allmän handling som inte är tillgänglig för envar och vid uppsåtligt åsidosättande av någon sådan tystnadsplikt som anges i 16 kap. 1 § sekretesslagen. Dessa undantag från meddelarfriheten är dock inte aktuella i detta fall.
Yttrandefrihetsgrundlagen är visserligen i princip inte tillämplig på satellitförmedlade program när sändningen inte utgår från Sverige. Sändningar i den programkanal som här avses - ZTV - anses inte utgå från Sverige i den mening som avses i 1 kap. 6 § andra stycket YGL. Men även om tillämpningsområdet för yttrandefrihetsgrundlagens regler om satellitsända TV-program har begränsats till de fall då sändningarna utgår från Sverige, har det i grundlagen införts ett begränsat skydd för utländska sändningar. Detta skydd innebär bl.a. att grundlagens regler om rätt att meddela och anskaffa uppgifter för offentliggörande i radio- och TV-program i princip skall tillämpas, se 10 kap. 1 och 2 §§ YGL. Av 1 kap. 7 § YGL följer vidare att förbudet i 1 kap. 3 § mot förhandsgranskning av ett TV-program är tillämpligt. Även förbudet i 1 kap. 4 § för myndigheter och andra allmänna organ att utan stöd i grundlagen ingripa mot någon på grund av att han i ett TV-program har missbrukat yttrandefriheten eller medverkat till ett sådant missbruk gäller för program som förmedlas hit från utlandet genom satellitsändning. Detta innebär att ett ingripande mot en meddelare eller anskaffare av uppgifter till sådana program som sänds i ZTV måste ha stöd i grundlagen.
Som framgått av det anförda innebär meddelarfriheten en rätt att utan andra ingripanden än som stadgas i yttrandefrihetsgrundlagen offentliggöra uppgifter i ett grundlagsskyddat medium. Det innebär dock inte att varje spridning av uppgifter som sker för offentliggörande omfattas av meddelarfriheten. Om ett uppgiftslämnande sker på ett sätt som medför en spridning av uppgiften utöver vad som utgör ett naturligt led i den skyddade verksamheten, föreligger inte något hinder mot att tillämpa allmän lag på spridandet (se NJA 2000 s. 355). Det finns inte heller något hinder mot att ingripa med stöd av allmän lag mot spridandet av uppgifter som faller utanför det som YGL avser att värna, nämligen ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande, se 1 kap. 1 § andra stycket YGL.
Av utredningen i detta ärende framgår att det handlande av programdeltagaren som föranledde ingripandet mot TV-teamet hade iscensatts för att ingå som en sekvens i ett TV-program. Inspelningen av programsekvensen skedde dessutom delvis enligt manus. Av det sagda följer att inspelningen ingick som ett naturligt led i en verksamhet inriktad på offentliggörande. Det är tydligt att programdeltagen därför inte kan svara straffrättsligt enligt allmän lag för sin medverkan till själva inspelningen eller för något uppgiftslämnande - här i form av agerande - som riktar sig mot dem som svarade för inspelningen av programsekvensen. Inte heller kan de sistnämnda personerna lagföras enligt allmän lag för sin medverkan till inspelningen.
Anmälningen grundar sig emellertid på det förhållandet att programdeltagaren (liksom TV-teamet) ofredat eller gjort sig skyldig till förargelseväckande beteende gentemot utomstående personer. Dessa medverkade inte till inspelningen. De som på platsen såg programdeltagarens handlingar synes inte heller ha varit medvetna om ett en inspelning pågick. I förhållande till dessa personer kan det inte hävdas att programdeltagaren eller TV-teamets personal enligt bestämmelserna om meddelarfrihet i YGL åtnjuter skydd mot straffrättsliga ingripanden. Grundlagen hindrar således inte i ett fall som detta att ett ingripande sker med stöd av allmän lag.
Med hänsyn till det sagda, och med beaktande av att anmälningen inte aktualiserar prövningen av om något yttrandefrihetsbrott har begåtts, ankommer det inte på mig utan på allmän åklagare att ta ställning till brottsanmälningen och att pröva frågan om gjorda beslag skall fastställas.
Med dessa uttalanden avslutas ärendet här.