Yttrandefrihetsgrundlagen har inte ansetts tillämplig beträffande en annons för ett utländskt spelbolag, vilken har tagits in på en tidnings hemsida

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern vidtar inte någon åtgärd med anledning av anmälan.

Handlingarna i ärendet lämnas tillbaka till Åklagarkammaren i Gävle för de åtgärder som kan vara erforderliga där.

Ärendet

Lotteriinspektionen har hos Polismyndigheten i Gävleborgs län anmält den som är ansvarig för hemsidan www.arbetarbladet.se för brott mot 38 § och 54 § lotterilagen. Bakgrunden till anmälan är en annons för det utländska spelbolaget Ladbrokes som fanns på hemsidan bl.a. den 9 juli 2002.

Åklagarkammaren i Gävle har därefter med en skrivelse den 7 oktober 2003 överlämnat handlingarna i ärendet till Justitiekanslern för prövning av frågan vem som är behörig åklagare i ärendet.

Justitiekanslern har tagit del av en kopia från Arbetarbladets hemsida den aktuella dagen och de uppgifter rörande spelbolaget Ladbrokes som är sökbara via hemsidan.

Justitiekanslerns bedömning

Anmälan i det här ärendet riktar sig mot publiceringen av en annons som skett på den hemsida som är knuten till tidningen Arbetarbladet, www. arbetarbladet.se. Annonsen avser ett utländskt spelbolag som erbjuder vadhållning i anslutning till olika idrottsevenemang m.m. Enligt 54 § lotterilagen är det förbjudet att främja deltagande i ett lotteri som anordnas utomlands.

Justitiekanslern är ensam behörig åklagare när det gäller anmälningar om brott mot tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Frågan är då om det är jag eller åklagare inom det vanliga åklagarväsendet som har att ta ställning till anmälan om brott mot lotterilagen, som ju i och för sig inte är något yttrandefrihetsbrott, men som skulle ha ägt rum i ett grundlagsskyddat medium. Svaret på frågan är beroende av om YGL är tillämplig på publiceringen eller inte.

Enligt 1 kap. 9 § YGL skall grundlagens föreskrifter om radioprogram tillämpas också när bl.a. en redaktion för en tryckt periodisk skrift på särskild begäran tillhandahåller allmänheten information ur en databas, förutsatt att innehållet kan ändras endast av den som bedriver verksamheten. En hemsida som är knuten till en tryckt periodisk skrift som Arbetarbladet omfattas i princip av denna s. k. databasregel i YGL.

Tillämpningsområdet för TF och YGL avgränsas emellertid också av dessa grundlagars ändamål. I 1 kap. 3 § andra stycket TF anges att ändamålet med den grundlagen är att säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. Den utredning som ledde fram till TF (de s.k. tryckfrihetssakkunniga) uttalade i sitt betänkande att tryckfrihetsförordningen inte har som sin uppgift att i alla avseenden reglera bruket av tryckta skrifter. ”Begagnandet av trycket som ett medel i den enskilda näringsverksamhetens tjänst kräver ej grundlagsskydd” (SOU 1947:60 s. 120)

Den del av yttrandefriheten som regleras av YGL har till ändamål att säkra ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande, se 1 kap. 1 § andra stycket YGL. Det är i princip samma avgränsning av grundlagens tillämplighet som gäller enligt TF beträffande yttranden i tryckt skrift, se t.ex. Wennberg m.fl., Yttrandefrihetsgrundlagen, 2 uppl. s. 23.

Av det sagda framgår att TF inte avser att reglera sådant användande av det tryckta ordet som inte har något med yttrandefriheten att göra. Ett ingripande mot reklamåtgärder i tryckt skrift anses enligt rättspraxis kunna ske utanför tryckfrihetsförordningens regler i de fall då åtgärderna är av utpräglat kommersiell natur, dvs. om de har vidtagits i kommersiell verksamhet och i kommersiellt syfte samt har rent kommersiella förhållanden till föremål (se t.ex. NJA 1975 s. 589 och 1999 s. 749). I ett sådant fall kan åtgärder av olika slag vidtas med stöd av allmän lag. Förundersökning med anledning av misstanke om brott inleds då av allmän åklagare. Motsvarande synsätt får anläggas beträffande bedömningen av reklam inom sådana medier som i och för sig omfattas av YGL:s formella tillämpningsområde, t.ex. en databas i form av en hemsida knuten till en periodisk skrift.

I det fall som nu har underställts mig är det tydligt att annonsen på Arbetarbladets hemsida för det utländska vadhållningsföretaget inte tjänar några sådana ändamål som YGL avser att skydda, utan att annonseringen är av utpräglat kommersiell natur.

Min slutsats blir därför att det inte ankommer på mig utan på vanlig åklagare att pröva om publiceringen – som alltså inte omfattas av YGL:s regler – står i strid med lotterilagen eller inte.

Handlingarna skall därför återlämnas till Åklagarkammaren i Gävle.