Sekretess och rätt till insyn i fråga om vårdnads- och ungängesrättsutredningar

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern gör vissa uttalanden beträffande sekretess och rätt till insyn i fråga om vårdnads- och umgängesrättsutredningar men vidtar i övrigt ingen åtgärd i ärendena.

Ärendena

Bakgrund

CN och TL har varit gifta med varandra och har tre barn tillsammans. De separerade våren 1997. Genom en dom den 14 oktober 1999 bestämdes att CN ensam skulle ha vårdnaden om barnen. TL tillerkändes rätt till visst umgänge med barnen. Eftersom det beslutade umgänget inte kom till stånd ansökte TL om verkställighet av domen. Länsrätten i Stockholm förordnande i december 2000 om begränsad verkställighet av tingsrättsdomen.

CN flyttade därefter tillsammans med barnen och sin nya man till en annan ort på grund av att de, enligt vad hon uppgett, hotades och förföljdes av TL. I folkbokföringsregistret har en s.k sekretessmarkering för uppgifter om CN tagits in. Beslut har även meddelats om s.k. kvarskrivning.

I ett mål vid Stockholms tingsrätt, avd. 3, som inleddes i februari 2001, har CN yrkat att tingsrätten skall fastställa att TL:s rätt till umgänge med barnen skall begränsas till varannan söndag mellan kl. 12-18, att utövas i Göteborg. I stämningsansökningen till tingsrätten uppgav CN att hon hade s.k. skyddat boende.

Vid ett sammanträde för muntlig förberedelse i målet beslutade tingsrätten att uppdra åt ”vederbörande stadsdelsnämnder” att utföra kompletterande utredningar i vårdnads- och umgängesrättsfrågan. Framställningarna sändes till Lysekils kommun – där CN då bodde med barnen – och till Södertälje kommun, där TL bodde. På de handlingar som översändes till kommunerna och till parterna i målet angavs endast ”Familjerätten” som adressat. Sedan en begäran om anstånd kommit in från socialnämnden i Lysekils kommun skickades denna handling med påtecknat beslut om anstånd till ombuden för kännedom utan att uppgiften om vilken socialnämnd som handlade ärendet täcktes över. När det upptäcktes att så hade skett ombad tingsrätten TL:s ombud att inte öppna försändelsen, vilket han dock gjorde. Han lovade dock att inte vidarebefordra uppgiften om vilken kommun det gällde till sin klient. Eftersom det, enligt CN, fanns en risk för att TL fått uppgift om vilken kommun hon och barnen flyttat till och att denne därigenom, eftersom det rörde sig om en relativt liten kommun, skulle kunna ta reda på deras adress kände CN sig tvungen att flytta med sin familj till en ny bostadsort.

När det gäller den vårdnads- och umgängesrättsutredning som genomfördes av Södertälje kommun, visade det sig att en familjerättssekreterare där vid samtal med TL av misstag lämnat uppgift om CN:s nya hemkommun, Falkenberg. Det fanns därmed en risk för att TL fått reda på CN:s nya hemkommun och därigenom skulle kunna ta reda på hennes och barnens bostadsadress. Södertälje kommun beviljade mot denna bakgrund CN och hennes familj ekonomiskt bistånd för att möjliggöra flyttning till en annan kommun.

Anmälningarna

CN har med hänvisning till det inträffade anmält Stockholms tingsrätt för att uppgifter om hennes bostadsort röjts. Hon har därvid bl.a. framhållit att det av stämningsansökningen framgått att hon har skyddat boende. Hon har även påpekat att hon skrivit ett brev till tingsrätten och bett domstolen att inte röja var hon finns. Av brevet framgår att hon är kvarskriven och har sekretessmarkering.

Lagmannen vid Stockholms tingsrätt, LB, har avgett yttrande över anmälningen och anfört bl.a. följande.

”Enligt min mening finns det i målet en begäran om sekretess enligt 9 kap. 15 § sekretesslagen rörande uppgifter om CN:s boende. Det förelåg därmed en rättslig grund för att vägra lämna ut uppgifter hänförliga till hennes boende. Uppgift om handläggande socialnämnd kan hänföras till skyddat intresse och således omfattas av sekretess. Jag vill dock peka på att sekretess omfattande handläggande socialnämnd i vissa fall kan komma i konflikt med bestämmelser om partsinsyn (jfr 14 kap. 5 § sekretesslagen). Om denna fråga aktualiseras i målet får den prövas särskilt. Jag anser sammantaget att tingsrättens hantering av CN:s uppgifter om boende har varit behäftad med brister.”

CN har vidare till Riksdagens ombudsmän (JO) anmält Södertälje kommun, Social- och arbetsmarknadsnämnden, med anledning av kommunens hantering av sekretessen kring hennes och barnens adress och vistelseort. JO har efter samråd överlämnat anmälningen hit. Södertälje kommun har avgett yttrande över anmälningen och därvid beklagat att familjens hemkommun kommit att röjas för TL. Anledningen till att detta skedde var, enligt yttrandet, en felsägning från familjerättssekreterarens sida.

CN har kommit in med ytterligare synpunkter med anledning av yttrandena.

Rättslig reglering

Enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess hos bl.a. skattemyndigheten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Om sådana uppgifter finns kan skattemyndigheten i folkbokföringsregistret lägga in en markering för särskild sekretessprövning, s.k. sekretessmarkering. En särskild försiktighet bör då iakttas vid bedömningen av om uppgifterna i fråga skall lämnas ut eftersom de kan vara skyddade av sekretess enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen. Är sekretessmarkering inte en tillräcklig åtgärd för att skydda personen kan skattemyndigheten, om personen byter bostadsort, besluta att han eller hon fortfarande skall vara folkbokförd på den tidigare orten, s.k. kvarskrivning. Kvarskrivning innebär att den förföljdes verkliga bostadsort hemlighålls.

I 7 kap. 4 § sekretesslagen stadgas att sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.

Av 9 kap. 15 § sekretesslagen följer bl.a. att sekretess gäller hos domstol i mål och ärenden enligt föräldrabalken för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.

Enligt 14 kap. 5 § första stycket sekretesslagen hindrar sekretess inte att part i ett mål eller ett ärende hos domstol eller annan myndighet tar del av handling eller annat material i målet eller ärendet. Utlämnande får dock inte ske om det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådant fall skall parten på annat sätt informeras om vad materialet innehåller, i den mån det behövs för att han skall kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen skall skydda.

Justitiekanslerns bedömning

Har uppgiften om CN:s bostadsort omfattats av sekretess?

Mot bakgrund av beslutet om kvarskrivning – som jag saknar skäl att ifrågasätta – finns det anledning att utgå från att uppgifterna om CN:s adress och bostadsort omfattats av sekretess hos Stockholms tingsrätt enligt bestämmelsen i 9 kap. 15 § sekretesslagen. Jag delar därvid tingsrättens bedömning att CN:s upplysning i stämningsansökningen om att hon hade skyddat boende har varit att uppfatta som en begäran om sekretess i den mening som avses i 9 kap. 15 § sekretesslagen. Mot bakgrund av bestämmelsen i 7 kap. 4 § sekretesslagen finns det vidare anledning att utgå från att uppgifter om CN:s adress och bostadsort omfattats av sekretess även hos Social- och arbetsmarknadsnämnden i Södertälje. Uppgiften om vilken socialnämnd som handlade vårdnads- och umgängesrättsutredningen får anses som en uppgift hänförlig till sekretessen rörande bostadsorten.

En bedömning enbart med utgångspunkt från dessa bestämmelser leder således till slutsatsen att sekretess gällt hos Stockholms tingsrätt och hos Social- och arbetsmarknadsnämnden i Södertälje för uppgiften om handläggande socialnämnd och för andra uppgifter som inneburit att CN:s bostadsort röjts.

Vilken betydelse har rätten till partsinsyn i detta fall?

TL har varit part i målet om vårdnad och umgänge vid tingsrätten. Som framgått innehåller bestämmelsen i 14 kap. 5 § sekretesslagen regler om hur konflikten mellan sekretess och rätten till partsinsyn skall lösas. Bestämmelsen i sig ger ingen rätt till partsinsyn, utan en sådan rätt följer av andra regler och av grundläggande rättssäkerhetskrav.

Det är en viktig princip i svensk rätt att den som är part i ett mål skall ha rätt att ta del av allt material i målet. Denna princip har ansetts så självklar att den inte direkt uttryckts i rättegångsbalken. Den kan emellertid indirekt utläsas av ett flertal regler (se prop. 1986/87:89 s. 145).

När det gäller föräldrars rätt till insyn hos socialnämnden i en vårdnads- eller umgängesrättsutredning kan det konstateras att det inte finns någon uttrycklig bestämmelse som reglerar detta (se JO 2000/01 s. 317). JO har emellertid framhållit att den som är part vid en allmän domstol i ett mål rörande vårdnad eller umgänge med barn berörs så nära av en vårdnads- eller umgängesrättsutredning att han bör ha rätt att få del av och yttra sig över utredningen innan den ges in till domstol. En sådan utredning bör därför alltid kommuniceras med parterna. Kommunikationen är dessutom ägnad att öka förutsättningarna för en objektiv utredning (JO 1994/95 s. 363). Detsamma bör gälla rätten till insyn i det pågående arbetet med en vårdnadsutredning (se JO 2000/01 s. 317). Rätten till insyn gäller även för en förälder som inte är vårdnadshavare. Det vanliga tillvägagångssättet för socialnämnden torde vara att båda föräldrarna dessutom kontaktas för att höras i utredningen i vårdnads- och umgängesfrågan.

Jag delar JO:s uppfattning i denna fråga. En ordning där en för vårdnads- och umgängesfrågan avgörande utredning utförs så att säga anonymt i förhållande till den ena parten är enligt min mening inte förenlig med grundläggande rättsäkerhetskrav. Till detta kan läggas att det praktiskt sett framstår som minst sagt komplicerat att inte avslöja för den ena föräldern vilken socialnämnd som ansvarar för utredningen. En förälder bör ju ha möjlighet att exempelvis vända sig till handläggaren med frågor om utredningen och brukar dessutom, som nämnts, regelmässigt kontaktas under utredningen.

Frågan är om det skulle kunna anses tillåtet att hålla uppgiften om vilken socialnämnd som utför en utredning hemlig för ena parten med stöd av bestämmelsen i 14 kap. 5 § sekretesslagen om att utlämnande inte skall ske, om det är av synnerlig vikt att en viss uppgift inte röjs. I förevarande fall skulle en sådan tillämpning ha inneburit att TL i princip skulle ha fått del av utredningsmaterialet med undantag för uppgiften om vem som gjort utredningen. Med hänsyn till de starka krav på rättssäkerhet som gör sig gällande i fall som det aktuella ser jag det dock som uteslutet att en utredning skulle kunna utföras anonymt på det sätt som skulle bli fallet i den tänkta situationen.

Sammanfattningsvis har TL således enligt min mening haft rätt att ta del av uppgiften om vilken socialnämnd som utförde vårdnads- och umgängesrättsutredningen. Varken Stockholms tingsrätt eller Social- och arbetsmarknadsnämnden i Södertälje kan därför enligt min mening anses ha förfarit felaktigt genom att till TL lämna uppgift om var utredningen handlades.