Ersättning under posten förlorad arbetsförtjänst har utgått till en person som har tagit ut semester under frihetsberövandet
Justitiekanslerns beslut
Ersättning skall utgå till SA med 5 934 kr för förlorad arbetsförtjänst, 8 000 kr för lidande och 1 743 kr för ombudskostnader.
Anspråk m.m.
SA har begärt ersättning för lidande med 10 000 kr. Han har vidare begärt ersättning för sex semesterdagar med 5 934 kr vilket motsvarar semesterlönen. Slutligen har han begärt ersättning för ombudskostnader med 1 743 kr.
Justitiekanslerns bedömning
SA är berättigad till ersättning för det lidande som frihetsberövandet kan antas ha inneburit för honom. Ersättningen bestäms i enlighet med här tillämpad praxis till skäliga ansedda 8 000 kr.
SA har vidare begärt ersättning för de semesterdagar som han har gått miste om. En sådan skada ryms inte tydligt under någon av de skadetyper som är ersättningsgilla enligt frihetsberövandelagen. Den ligger dock nära förlorad arbetsförtjänst, eftersom den betalda semestern är en ersättning för de arbetsprestationer man gjort för arbetsgivaren. Flera skäl talar för att jämställa förlorad semester med förlorad arbetsförtjänst och sålunda lämna ersättning under den rubriken. Ett sådant skäl är att vissa personer som haft semester under frihetsberövandet väljer att ta ut ledigheten senare i form av tjänstledighet och därmed faktiskt förlorar en del av den arbetsförtjänst de annars skulle ha haft. Huruvida så kommer att ske eller inte i ett enskilt fall är ofta inte känt när ersättningsbeslutet fattas. Av såväl praktiska som principiella skäl är det inte lämpligt att ge ersättning till den som kan visa en faktisk ekonomisk förlust men inte till den som ännu inte lidit någon förlust och kanske inte heller kommer att göra det. I stället bör dessa kategorier jämställas. Ytterligare ett skäl för att ersätta förlorad semester som förlorad arbetsförtjänst är att det många gånger inte är känt för Justitiekanslern i vad mån den som begär ersättning för förlorad arbetsförtjänst faktiskt har haft semester under hela eller en del av frihetsberövandetiden. Det är inte lämpligt att de som berättar att de valt att ta ut semester under denna tid blir utan ersättning, medan de som inte berättar får full ersättning för förlorad arbetsförtjänst.
Min slutsats är därför att förlorad semester bör ersättas inom ramen för ersättningsposten förlorad arbetsförtjänst. Detta bör gälla i såväl de fall då frihetsberövandet skett under semestern som i de fall då den frihetsberövade av något skäl - t.ex. för att på kort sikt inte förlora någon inkomst eller för att försöka hemlighålla frihetsberövandet - valt att ta ut semester under den tid då frihetsberövandet varat. SA skall alltså beviljas ersättning för sina förlorade semesterdagar.