Nedsättande uttalanden om romer i tidskriftsartikel - hets mot folkgrupp

Justitiekanslerns beslut 

Justitiekanslern beslutar att inte inleda förundersökning i ärendet.

Ärendet 

Till Justitiekanslern har inkommit sju olika anmälningar mot en artikel på s. 60 f. i nummer 13/2001 av tidskriften Illustrerad Vetenskap. Artikeln har titeln "Europas bohemer". Enligt anmälningarna innehåller artikeln flera uttalanden om folkgruppen romer som är att bedöma som hets mot folkgrupp.

Anmälningarna avser bl.a. följande delar av artikeln:

"Kärnan i zigenarnas kultur och livsstil är protesten mot all slags registrering och alla regler - i alla fall de regler som gaje, det vill säga icke-zigenare, fastslår."

"För romer är det till exempel en sport att lura de vita att visa medlidande till exempel genom att tigga på kryckor och med ett hungrigt barn i famnen eller genom att framstå som ödmjuk och obemedlad inför eventuella socialarbetare för att sedan skratta högt åt de naiva gajerna som gått på föreställningen och pungat ut med sina allmosor."

"Graviditeten är äkta, men inget annat. När zigenarna tiggt ihop nog med pengar, kastar de kryckorna och lumpkläderna" (bildtext).

"De tidiga äktenskapen är ett medvetet försök att hindra flickornas skolgång - utbildning är nämligen det största hotet mot kärnan i zigenarkulturen, som många, särskilt ur den äldre generationen, kämpar för att bevara."

"Den rituella renheten har inte alltid med kroppshygien att göra - de traditionella kringresande zigenarna hade till exempel bara en uppsättning kläder, som de bar tills de var utslitna."

"Kvinnor utsätts till exempel inte för sexuella trakasserier, då det ju skulle göra förövaren oren."

"Inte alla grupper håller lika hårt på renhetsreglerna, men ertappas medlemmar av en grupp med att överträda reglerna, vilar en rituell orenhet - kanske till och med en förbannelse - över hela deras grupp, som blir utstött av de andra zigenargrupperna - även om alla enligt gajenormer lever i snusk. Detta är nämligen en av de stora orsakerna till klagomål från grannar till zigenare. Deras omgivningar ser ofta ut som soptippar, oavsett om de är permanentboende eller kringresande." 

Justitiekanslern har tagit del av den aktuella artikeln.

Från Patent- och registreringsverket har inhämtats uppgiften att utgivningsbevis finns för tidskriften Illustrerad Vetenskap.

Justitiekanslerns bedömning

Enligt 9 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen (TF) är Justitiekanslern ensam åklagare i fråga om tryckfrihetsbrott. För att ett ingripande skall kunna ske från min sida krävs att ett tryckfrihetsbrott kan antas ha blivit begånget. Vilka brott som är tryckfrihetsbrott anges i 7 kap. 4 och 5 §§ TF. Hets mot folkgrupp är ett sådant brott som kan utgöra tryckfrihetsbrott, om det begås genom tryckt skrift.

Tidskriften Illustrerad Vetenskap är att anse som en tryckt skrift i TF:s mening.

Det ankommer således i detta fall på mig att som åklagare på tryckfrihetens område ta ställning till frågan om förundersökning skall inledas.

För innehållet i en tidning svarar den ansvarige utgivaren. En journalist som författar en artikel är däremot i princip inte ansvarig för vad som skrivs i tidningen (1 kap. 1 § tredje stycket och 7 kap. 3 § TF). Justitiekanslern prövar anmälningarna med dessa utgångspunkter.

Tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp innefattar att någon i en tryckt skrift hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse (7 kap. 4 § 11 TF och 16 kap. 8 § brottsbalken).

Begreppet missaktning måste tolkas med viss försiktighet. Inte alla uttalanden av nedsättande eller förnedrande natur innefattas under begreppet, utan för straffbarhet bör krävas att det är fullt klart att uttalandet överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande folkgruppen i fråga (se Holmqvist m.fl., Brottsbalken s. 16:36 f.).

Enligt den s.k. instruktionen i 1 kap. 4 § första stycket TF bör envar, vilken blivit förtrott att döma över missbruk av tryckfriheten eller eljest vaka över TF:s efterlevnad, därvid alltid ha i åtanke att tryckfriheten utgör grundval för ett fritt samhällsskick, alltid fästa sin uppmärksamhet mera på ämnets och tankens än på uttryckets lagstridighet, på syftet än på framställningssättet, samt i tvivelsmål hellre fria än fälla.

Vid bedömningen av om delar av artikeln har sådan karaktär att de skall anses utgöra hets mot folkgrupp måste alltså en jämförelse med vad som sägs i övrigt i artikeln göras. De ifrågasatt brottsliga yttrandena måste bedömas i det sammanhang de förekommit, och inte lösryckta ur sitt sammanhang. Syftet med framställningen skall beaktas särskilt.

Enligt min uppfattning är vissa av de ovan angivna citaten sådana att de, sedda för sig, måste anses uttrycka missaktning för en folkgrupp, nämligen romerna. Detta gäller framför allt de avsnitt där det görs gällande att det för romer är "en sport att lura de vita att visa medlidande" och där det beskrivs hur romerna genom tidiga äktenskap medvetet försöker hindra flickornas skolgång.

Artikeln förmedlar emellertid även en helt annan bild av romerna. Den beskriver hur makthavare i Europa genom tiderna försökt förändra eller utrota romerna samt hur romernas traditioner, språk och kultur överlevt trots århundraden av förföljelse och förödmjukelse. Artikelförfattaren skriver vidare att en stor del av det förakt som många icke-romer hyser för romer paradoxalt nog hänger samman med avundsjuka. Flera passager innehåller även klart positiva omdömen om romerna. Dessa beskrivs där som "exotiska", "fria", "färgstarka", "självständiga", "givmilda" och "gästfria".

Detta, att tydligt positiva omdömen om romerna redovisas vid sidan av andra, som i sig är klart nedsättande, gör artikeln något svårbedömd. De anmälda passagerna bryter av mot det övriga sammanhanget, vilket gör det svårt att bedöma hur de skall läsas. Till detta kommer att artikelförfattaren blandar beskrivningar av förhärskande fördomar om romer med passager som närmast utger sig för att uttrycka "sanningar" samt på ett otydligt sätt växlar mellan redogörelser av förhållanden i dag och förhållanden längre tillbaka i tiden.

Artikeln är skriven på ett ganska naivt och i vissa delar omdömeslöst sätt. Vid en samlad bedömning förefaller emellertid avsikten inte ha varit att uttrycka missaktning mot romerna, utan snarare att påvisa deras egenart och att förmedla en romantiserad bild av deras sätt att leva. Satta i sitt rätta sammanhang och jämförda med vad som sägs i övrigt i artikeln kan enligt min mening de anmälda avsnitten, om än högst olämpligt formulerade, inte anses vara sådana att det överskrider vad som kan anses godtagbart åtminstone vid en straffrättslig bedömning.

Med hänsyn till det anförda har jag kommit fram till att det inte finns förutsättningar att med framgång beivra någon del av innehållet i artikeln som hets mot folkgrupp. På grund härav vidtar jag ingen åtgärd med anledning av de hit ingivna anmälningarna.

Ärendet avslutas.