Fråga om yttrandefrihetsgrundlagens tillämpning i ett radioprogram som sänts från utlandet

Justitiekanslerns beslut 

Anmälan skall inte föranleda någon åtgärd här.

Ärendet

Åklagarkammaren i Kristianstad har till Justitiekanslern överlämnat en anmälan från AA med anledning av att ordföranden i Svenska Amnesty International, BB, i Ålands Radio och TV AB:s radioprogram "Öriket" lämnat vissa påståenden med innebörden att AA är nazist. Radioprogrammet sändes den 2 och 6 februari 1999 och nådde enligt anmälan även lyssnare i Sverige. Enligt AA har han blivit förtalad av BB i radioprogrammet.

Av en av åklagarkammaren bifogad kopia av beslagsprotokoll framgår att Polismyndigheten i Skåne den 11 januari 2000 verkställt beslag av ett kassettband med inspelning från det aktuella radioprogrammet. Beslaget gjordes i samband med AA:s polisanmälan och avser ett av honom överlämnat kassettband. 

Justitiekanslerns bedömning

Ansvarsfrågan

Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) äger, när det gäller radioprogram, främst tillämpning på sändningar som utgår från Sverige. Av 1 kap. 7 § YGL följer att grundlagens regler i viss utsträckning också skall tillämpas på radioprogram som når Sverige från utlandet. Alla utländska radioprogram omfattas dock inte utan endast sådana som samtidigt och oförändrade vidaresänds här i landet eller som förmedlas hit genom satellitsändningar som inte utgår från Sverige. De bestämmelser i YGL som är tillämpliga på sändningar av denna art är reglerna om förbud mot förhandsgranskning och andra hinder, skydd för rätten till innehav av tekniska hjälpmedel och anläggande av trådnät, förbud mot ingripanden utan stöd i grundlagen samt, regeln i 1 kap. 5 § YGL om det förhållningssätt som skall iakttas vid tillämpningen av grundlagen (den s.k. instruktionen), rätt att sända radioprogram i tråd liksom de särskilda reglerna i 3 kap. 3 och 5 §§ YGL för lagstiftning och rättslig prövning.

Beträffande rätten att meddela och anskaffa uppgifter och underrättelser för offentliggörande i radioprogram från utlandet erinras i 1 kap. 7 § YGL sista stycket om att regler om detta finns i 10 kap. 2 § YGL. Detta skydd gäller enligt regleringen för alla radioprogram som sänds från sändare utanför Sverige. Som begränsning gäller emellertid att meddelandet eller anskaffandet inte får innefatta brott mot rikets säkerhet (se Bertil Wennberg m.fl., Yttrandefrihetsgrundlagen, andra upplagan, s. 61 och Mediekommitténs betänkande: SOU 1997:49, Grundlagsskydd för nya medier s. 106 f.).

Den s.k. meddelandefrihetsregleringen som alltså gäller alla radioprogram oavsett varifrån de sänds innebär i huvudsak att en enskild som lämnar ett meddelande till ett radioprogram eller som själv framträder i programmet i princip inte är ansvarig för vad som därvid yttras. Ansvaret för innehållet i ett radioprogram ligger enligt 6 kap. 1 § YGL i första hand på utgivaren när det gäller radioprogram som sänds från Sverige men den regeln är inte tillämplig på program från utlandet.

AA:s anmälan om förtal riktar sig mot BB och avser de uttalanden denne lämnat vid sin medverkan i radioprogrammet "Öriket", vilket sänts från Åland av ett utländskt programföretag. Som ovan redovisats gäller YGL:s regler om skydd för meddelare även program som sänds utanför Sverige. 

Eftersom BB åtnjuter meddelarfrihet skall AA:s anmälan inte föranleda någon åtgärd här.

Beslagsfrågan

Med anledning av att Polismyndigheten i Skåne län har tagit ett kassettband med inspelning av det aktuella radioprogrammet i beslag bör följande tilläggas.

Justitiekanslern är ensam behörig att inleda förundersökning och besluta om tvångsmedel i anledning av misstanke om tryck- och yttrandefrihetsfrihetsbrott. Någon laglig grund för polismyndighetens beslut om beslag finns således inte.

I sammanhanget bör också påpekas att det inte har funnits någon anledning att besluta om beslag. Handlingar som lämnas in till en polismyndighet i samband med en anmälan blir att betrakta som allmänna handlingar och det behövs inga särskilda beslut för att de skall kunna tas emot och fogas till det aktuella ärendet hos polismyndigheten.

Justitiekanslern har som framgått gjort den bedömningen att anmälningen inte skall föranleda någon åtgärd här. 

Eftersom Justitiekanslern inte har beslutat om beslag kan Justitiekanslern inte heller besluta om att häva det beslut om beslag av kassettbandet som redan har fattats. Detta får ankomma på polismyndigheten att ta ställning till. Beslutet får närmast betraktas som en nullitet.

 

Ärendet avslutas.