Historia

Myndigheten Justitiekanslern har mycket gamla anor. Ämbetet inrättades redan år 1713 av Karl XII genom en kansliordning som utfärdades i slottet Timurtasch i nuvarande Turkiet, dit kungen hade förts av den turkiske sultanen efter kalabaliken i Bender. Ämbetet var en del av nyordningen för den centrala ledningen av riksstyrelseärenden och kallades vid denna tid för ”revisionsexpeditionen”. Denna leddes av en ”högste ombudsman” vars uppgifter lades fast i en särskild instruktion. Uppgifterna var att ha ett allmänt inseende över ”huru lagar och författningar efterlevdes och huru varje ämbete fullgjorde sin skyldighet”, en uppgift som Justitiekanslern har ännu i dag, låt vara att den återges i en något modernare språkdräkt. Myndigheten fick sitt nuvarande namn år 1719.

En symbol för Justitiekanslerns verksamhet är det heraldiska vapen som finns på myndighetens handlingar m.m. I vapnet återges det lilla riksvapnet flankerat av två tranor. Den ena tranan är försedd med en våg och symboliserar rättvisan. Den andra tranan håller i en sten och är en symbol för vaksamheten – om tranan skulle slumra in tappar den stenen på andra foten och vaknar. Tranorna med sina attribut syftar på Justitiekanslerns uppgift att vaka över att domstolar och andra myndigheter fullgör sina skyldigheter enligt vad rättvisa och lag kräver. 

Justitiekanslern hade ursprungligen sin verksamhet förlagd till Stockholms slott. Senare flyttade Justitiekanslern till en av de två Riddarhusflyglarna. Under en tid fanns kansliet i det s.k. Ryningska palatset på Stora Nygatan. Sedan år 1997 återfinns Justitiekanslern på Riddarholmen i Stockholm, i tre byggnader som är sammanbyggda med varandra. Det är dels ett 1700-talshus som kallas Överkommissariens hus, dels en 1500-talsbyggnad som kallas Birger Jarls torn samt en del av byggnaden Västertorn.