Klagomål mot Arbetsförmedlingen med anledning av ett återförvisat anställningsärende

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern uttalar allvarlig kritik mot Arbetsförmedlingen för att inte ha följt ett beslut från Statens överklagandenämnd.   

Ärendet

Bakgrund

Arbetsförmedlingen utlyste under våren 2021 lediga tjänster som rekryterare. Av ett antal sökanden gick 18 personer, däribland AA, vidare till test- och kompetensbedömning. AA gick emellertid inte vidare till intervju, vilket var nästa steg i rekryteringsförfarandet. Den 27 juli 2021 beslutade Arbets­förmedlingen att anställa fem personer.

AA överklagade anställningsbesluten till Statens överklagandenämnd. Genom ett beslut den 6 december 2021 undanröjde Statens överklagandenämnd Arbetsförmed­lingens anställningsbeslut och återförvisade ärendet till myndigheten för förnyad handläggning. Statens överklagandenämnd anförde som skäl bl.a. att AA borde ha kallats till intervju och att det inte gick att bedöma om de anställda var skickligare än AA utifrån det underlag som fanns.

Anmälan till Justitiekanslern och utredningen här

AA har framfört klagomål mot Arbetsförmedlingens hantering av det återförvisade anställningsärendet och anfört bl.a. att Arbetsförmedlingen efter Statens överklagandenämnds beslut inte vidtog den handläggning av ärendet som avsågs med nämn­dens beslut.

Arbetsförmedlingen har efter remiss yttrat sig i ärendet och sammanfatt­ningsvis anfört följande. Efter Statens överklagandenämnds beslut har Arbetsförmedlingen gjort en förnyad bedömning och handläggning av ärendet. Arbetsförmed­lingen har på nytt gått igenom AA:s ansökan och bedömt kandidaterna i rekryterings­förfarandet utifrån en kvalitativ helhets­bedömning av faktorer relevanta för skicklighet enligt propositionen om meritvärdering i statlig tjänst (prop. 1985/86:116). Vid den förnyade bedömningen av kandi­daterna bedömdes AA alltjämt inte uppnå en nivå som motiverade att hon kallades till intervju. Den förnyade handläggningen utmynnade i bedömningen att samma personer skulle anställas som i det ursprungliga beslutet. Av den anledningen fattade Arbetsförmedlingen inte något nytt anställningsbeslut.

AA har yttrat sig över vad Arbetsförmedlingen anfört och bl.a. uppgett att hon inte blivit informerad om den förnyade handläggningen av rekryterings­ärendet samt att en av dem som anställdes inte uppfyllde ett grundläggande krav för tjänsten.  

Justitiekanslerns bedömning

Justitiekanslern ska enligt 1 § lagen (1975:1339) om Justitiekanslerns tillsyn vaka över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. Justitiekanslern har inte möjlighet att inom ramen för sin tillsynsuppgift ålägga en myndighet att agera på ett visst sätt i det enskilda fallet.

Enligt 21 § anställningsförordningen (1994:373) får en myndighetsbeslut i anställningsärenden överklagas hos Statens överklagandenämnd.   Nämndens beslut får inte överklagas. Av l § l förordningen (2007:835) med instruktion för Statens överklagandenämnd framgår att nämnden har till uppgift att pröva överklaganden av beslut i anställnings­ärenden.

En offentlig anställning vilar på såväl civilrättslig som offentligrättslig grund. Ett undanröjande av det offentligrättsliga beslutet om anställning får inte till följd att det civilrättsliga anställningsförhållandet upphör eller att anställningsavtalet förklaras ogiltigt (jfr Arbetsdomstolens avgörande i AD 2016 nr 74). Statens överklagandenämnd har dock i princip samma befogenheter som beslutsmyndigheten vad avser den offentligrättsliga delen av ett anställningsförhållande (jfr bl.a. JO 2005/06 s. 345, JO 2010/11 s. 275 och JO 2015/16 s. 297).

Av överklagandenämndens beslut framgår att nämnden ansåg att AA borde ha kallats till intervju och att det på det befintliga underlaget inte gick att bedöma om de anställda var skickligare än AA. Nämnden undanröjde därför Arbetsförmedlingens beslut och återförvisade ärendet dit för ny hand­läggning.

Det är av grundläggande betydelse att en beslutsmyndighet respekterar och rättar sig efter det som en överinstans har bestämt (se bl.a. Justitiekanslerns beslut den 15 maj 2018, dnr 5475-17-2.1, och JO 2020/21 s. 364). På det arbetsrättsliga området innebär detta att överklagandeinstitutet förutsätter att anställ­nings­­myndigheten lojalt följer Statens överklagande­nämnds beslut (se AD 2018 nr 24).

Arbetsförmed­lingen har varit skyldig att förhålla sig lojalt till Statens överklagandenämnds beslut. Efter beslutet har Arbetsförmedlingen emellertid – utan att kalla AA till intervju och även i övrigt på samma underlag som tidigare – kommit fram till att det ursprungliga beslutet inte skulle ändras. Arbetsförmedlingen har inte heller fattat något nytt offentligrättsligt beslut om anställning som kunnat prövas av Statens överklagandenämnd.

Arbetsförmedlingen har genom sitt agerande inte lojalt rättat sig efter det som Statens överkla­gandenämnd beslutat. Det innebär att Arbetsförmed­lingen har satt en grundläggande förvaltningsrättslig princip ur spel. Arbetsförmedlingen kan därför inte undgå allvarlig kritik för det inträffade.