Skadeståndsanspråk mot staten med hänvisning till att sekretessbelagda uppgifter i ett beslut från Migrationsverket har lämnats ut

Justitiekanslerns beslut

Justitiekanslern tillerkänner sökanden ersättning med 30 000 kr. Migrationsverket ansvarar för att ersättningen betalas ut till henne.

Ärendet

Bakgrund

Sökanden, som har skyddade personuppgifter, har haft permanent uppehållstillstånd i Sverige sedan juni 2016. Hösten 2016 ansökte hennes föräldrar och syskon (familjen) hos Migrationsverket om uppehållstillstånd i Sverige. Som grund för ansökan uppgav familjen att de önskade återförenas med sökanden i Sverige. Till ansökan bifogade familjen bl.a. fullmakt för sökandens storasyster som bor i Sverige.

Muntlig utredning, vid vilken sökanden närvarade tillsammans med sin särskilt förordnade vårdnadshavare, ägde rum i början av oktober 2018. Både inför mötet och efter att det hade ägt rum påtalade sökanden för Migrationsverket att hon, på grund av risk för repressalier, inte ville att familjen skulle få kännedom om hennes inställning, att hon inte ville återförenas med familjen.

Migrationsverket avslog den 21 november 2018 familjens ansökan om uppehållstillstånd. I beslutet angavs att uppgifterna fr.o.m. sidan två, där sökandens inställning till återförening med sin familj redovisades, omfattades av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL.

Sökandens storasysters make kontaktade samma dag som beslutet meddelades en handläggare vid [---] kommun, som var kontaktperson för sökanden, och berättade att han och sökandens storasyster hade sett på Migrationsverkets hemsida att familjen hade fått avslag på sin ansökan. Dagen efter, den 22 november, kontaktade storasysterns make på nytt kommunens handläggare och informerade om att hustrun hade fått ett brev med avslagsbeslutet inklusive beslutsskälen. På handläggarens begäran tog storasysterns make bilder på beslutet och skickade dem till handläggaren.

I anslutning till avslagsbeslutet hade Migrationsverket informerat ambassaden i Khartoum om att beslutsskälen omfattades av sekretess och att familjen enbart hade rätt att ta del av beslutet utan skälen. Den ansvariga tjänstemannen på ambassaden bekräftade den 22 november 2018 informationen angående sekretessen och informerade samma dag per telefon sökandens föräldrar om avslagsbeslutet. Beslutsskälen lämnades inte ut. Samma dag fick ambassaden ett e-brev från sökandens far med begäran om att få ta del av beslutet. I ett e-brev den 25 november 2018 meddelade ambassaden att beslutet inte kunde lämnas ut i sin helhet. Inga ytterligare kontakter har förekommit mellan ambassaden och familjen.

Den 29 november 2018 informerade sökandens särskilt förordnade vårdnadshavare Migrationsverket att storasystern hade fått del av avslagsbeslutet med beslutsskälen. Samma dag skickade Migrationsverket en orosanmälan avseende sökanden till socialtjänsten.

Sökandens föräldrar och syskon överklagade avslagsbeslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg, migrationsdomstolen, som den 19 februari 2019 avslog överklagandet. Domen har inte överklagats.

Anspråket

Sökanden har begärt skadestånd av staten eftersom hon anser att Migrationsverket har orsakat henne skada genom att lämna ut sekretessbelagda handlingar till hennes familj. Till stöd för sitt anspråk har sökanden anfört bl.a. följande.

Utlämnandet av beslutsskälen till hennes storasyster och därmed även till resten av familjen har medfört mycket allvarliga konsekvenser för henne. Hon kommer under en lång tid framöver att känna oro för sitt liv. Till följd av det inträffade blev hon tvungen att i all hast flytta från sitt ungdomsboende, avsluta sin utbildning och flytta till en annan ort. Hon fick klippa all kontakt med sina vänner och skolkamrater och får inte längre använda sociala medier. Hon får inte heller ha direkt kontakt med sin särskilt förordnade vårdnadshavare.

Utredningen

Migrationsverket och Utrikesdepartementet har yttrat sig i ärendet.

Sökanden har vidhållit sitt ersättningsanspråk. 
Justitiekanslerns bedömning

Rättsliga utgångspunkter

Enligt 3 kap. 2 § 2 skadeståndslagen ska staten ersätta skada på grund av att någon kränks på sätt som anges i 2 kap. 3 § samma lag genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Ersättning för sådan ideell skada kan med stöd av dessa regler ges ut endast när den skadelidande har utsatts för en allvarlig kränkning genom vissa typiskt sett integritetskränkande brott.

Skadestånd ska också enligt 3 kap. 4 § skadeståndslagen ges ut när Europakonventionen har överträtts, om det är nödvändigt för att gottgöra överträdelsen.

Av 12 kap. 3§ första stycket OSL framgår att sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till personens vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren, i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, såvida det inte kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren.

Bestämmelsen gäller oavsett barnets ålder. Det krävs att det men som kan befaras vid utlämnande ska vara betydande, t.ex. genom att den unge kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas. Det torde i praktiken betyda att det i det enskilda fallet ska finnas speciella skäl som tyder på att en uppgift om den underårige kan komma att missbrukas av vårdnadshavaren i något avsevärt avseende. (Jfr Karnov, kommentar till 12 kap. 3 § första stycket OSL, p. 195, JUNO.)

Bedömningen i detta fall

Bedömningen av om staten är skadeståndsskyldig för fel eller försummelse enligt 3 kap. 2 § 1 skadeståndslagen ska i allt väsentligt ske på objektiva grunder. Staten svarar skadeståndsrättsligt även för anonyma fel, dvs. även när det inte går att klarlägga vilken tjänsteman inom en myndighet som har begått ett fel eller gjort sig skyldig till försummelse. Samma principer gäller när det är fråga om ersättning för lidande enligt 3 kap. 2 § 2 skadeståndslagen när någon kränkts genom brott som innefattar fel eller försummelse vid myndighetsutövning.

Uppgifterna om sökandens inställning i fråga om återförening med sin familj i Migrationsverkets beslut avseende familjens ansökan om uppehållstillstånd har omfattats av sekretess enligt 12 kap. 3 § OSL. Det är fråga om sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden.

Uppgifterna i fråga har röjts trots att de vid en korrekt hantering vid utskicket av beslutet skulle ha hemlighållits. Det får anses vara fråga om fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Även om de närmare omständigheterna kring felet inte kan klarläggas på ett sådant sätt att någon enskild tjänsteman kan ställas till svars, får röjandet anses ha innefattat ett sådant brott mot tystnadsplikt som kan ge rätt till ersättning för kränkning. Den osäkerhet som föreligger i fråga om vem eller vilka som har lämnat ut de sekretessbelagda uppgifterna bör under alla förhållanden drabba staten.

Det nu anförda innebär att sökanden ska tillerkännas ersättning för kränkning. Justitiekanslern ifrågasätter inte sökandens uppgift att det oriktiga utlämnandet av de aktuella sekretessbelagda uppgifterna har orsakat henne mycket oro och besvär. Ersättning fastställs mot denna bakgrund till skäliga 30 000 kr.

Nästa fråga som ska besvaras är vilken myndighet som ska betala ut ersättningen. Det finns inte anledning att anta att någon annan myndighet än Migrationsverket och ambassaden i Khartoum har lämnat ut beslutet i fråga.

Mot bakgrund av uppgifterna i utredningen, framförallt i fråga om när och på vilket sätt sökandens storasyster fick del av de sekretessbelagda beslutsskälen, framstår det som klart mest sannolikt att de skickades till henne från Migrationsverket. Det ankommer därför på Migrationsverket att betala ut ersättningen till sökanden.