Ekstrand & Son AB ./. staten genom Justitiekanslern (dnr 4254-12-45) – projektet för frivillig energimärkning av fönster (EU-skadestånd)

Ekstrand & Son AB har vid Stockholms tingsrätt (mål nr T 7687-12) yrkat skadestånd av staten med 34 257 000 kr, avseende utebliven vinst under perioden 2005 – 2009 för försäljning av fönster tillverkade i Polen av ett företag som Ekstrand & Son AB har ägarintresse i och är återförsäljare för i Sverige. Ekstrand & Son AB har gjort gällande att Energimyndighetens medverkan i ett projekt som syftade till att inrätta ett system för frivillig energimärkning av fönster (projektet) och upprättande av en lista över fönster med ett visst u-värde (listan) har stått i strid med unionsrätten, närmare bestämt Rådets direktiv 89/106/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om byggprodukter (byggproduktdirektivet) och artiklarna 34 och 36 FEUF (tidigare artiklarna 28 och 30 EG).

Staten har i svaromål den 1 oktober 2012 och i ytterligare inlagor bestritt talan. Staten har bestritt att Energimyndighetens medverkan i projektet och listan var för sig eller tillsammans har stått i strid med byggproduktdirektivet. Staten har även bestritt att projektet eller listan är att bedöma som en åtgärd med motsvarande verkan av en importrestriktion, varför åtgärderna inte omfattas av förbudet enligt artikel 34 FEUF. Staten har särskilt framhållit att projektet och listan har stått öppet för fönster oavsett tillverkningsland och således inte hindrat marknadstillträdet för fönster tillverkade i andra medlemsstater. Staten har vidare anfört att åtgärderna varit motiverade av tvingande skäl av allmänintresse (miljöhänsyn genom att hålla nere energiförbrukningen), varit nödvändiga och lämpliga samt inte gått längre än vad som krävs för att uppnå sitt syfte, varför de i vart fall varit tillåtna enligt artikel 36 FEUF. Staten har under alla omständigheter bestritt att en eventuell överträdelse är klar, vilket också är en förutsättning för skadeståndsansvar. Inte heller har staten vitsordat att det föreligger ett direkt orsakssamband mellan Energimyndighetens åtgärder och skadan.

I dom den 30 juni 2014 ogillades käromålet av Stockholms tingsrätt. Av tingsrättens domskäl framgår att Ekstrand inte förmått styrka att projektet eller listan var för sig eller tillsammans innefattat någon överträdelse av byggproduktdirektivet eller artikel 34 FEUF. Käromålet ogillades således redan på denna grund. Tingsrätten tillade dock att även om det hade konstaterats att unionsrätten hade överträtts var det inte fråga om någon klar överträdelse, varför förutsättningarna för att ålägga staten ett skadeståndsansvar på unionsrättslig grund inte var för handen.

Svea hovrätt fastställde tingsrättens dom den 30 mars 2016 (mål nr T 7357-14). Ekstrand har överklagat hovrättens dom till Högsta domstolen.