Remissyttrande - Genomförande av vissa straffrättsliga åtagande för att förhindra och bekämpa terrorism (SOU 2017:72)

Justitiekanslern ska vaka över tryck- och yttrandefriheten samt värna inte­gri­teten och rättssäkerheten i den offentliga verksamheten. I Justitiekans­lerns uppdrag ingår även att bevaka statens rätt och att medverka till att rättstillämpningen är effektiv och av hög kvalitet.

Genomgången av de förslag som läggs fram i betänkandet och de över­väg­an­den som görs där har skett med de utgångspunkter som Justitie­kanslern, utifrån sitt uppdrag, främst har att beakta.

Med dessa utgångspunkter har Justitiekanslern följande synpunkter på för­slag­en.

Förslagen i Promemorian syftar till att säkerställa att Sverige uppfyller de krav som uppställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2017/541 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF, som Sverige har en skyldighet att följa. Därtill föreslås det i utredningen att Sverige ska tillträda det inom Europarådet framförhandlade tilläggsprotokollet den 19 maj 2015 till Europarådets konvention den 16 maj 2005 om förebyggande av terrorism och lämnas förslag till vilka lagförändringar som är påkallade om så sker.   

Justitiekanslern har tidigare yttrat sig över utredningens delbetänkanden SOU 2015:63 och SOU 2016:40. De synpunkter som då framfördes avseende bl.a. de bevissvårigheter som kunde uppkomma med den föreslagna kriminaliseringen och de effekter detta kunde få för lagstiftningens effektivitet gör sig alltjämt gällande. Som exempel kan nämnas den föreslagna kriminaliseringen av självutbildning som sker i syfte att begå terroristbrott eller bidra till att ett sådant brott begås.

Justitiekanslern gör ingen annan bedömning än den utredning har gjort i frågan om huruvida den svenska lagstiftningen på tryck- och yttrandefrihetens område är förenlig med terrorismdirektivet.

Angående förslaget till ny lydelse av 5 b § i den s.k. rekryteringslagen önskar Justitiekanslern framhålla vikten av att frågan om vissa resor till Sverige ska vara kriminaliserade – och i så fall för vem – noggrant övervägs.

Avslutningsvis önskar Justitiekanslern betona angelägenheten av att all lagstiftning som sker i syfte att motverka terrorism måste ske med samma respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna som övrig lagstiftning. I en rättsordning värd sitt namn får allvaret av den potentiella brottsligheten och allmänhetens krav på åtgärder aldrig motivera ett förhastat lagstiftningsarbete. 

Justitiekanslern ser, bl.a. med anledning av det ovan sagda, positivt på den översyn av den straffrättsliga terrorismlagstiftningen som nu genomförs (dir. 2017:14).